Bedömning av könskonsekvenser ger bättre beslut

Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Män har gynnats mer än kvinnor av regeringen Sipiläs politik. Det gäller säkert också många tidigare regeringar. Statsbudgeten måste utvärderas också från ett genusperspektiv.

Den färska rapporten om vad Juha Sipiläs (C) regerings ekonomiska politik har inneburit för kvinnor och män är beställd av Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Det visar hur mångfasetterad statens och regeringens verksamhet är och att det finns ett fastslaget mål att öka jämställdheten.

Men verkligheten är komplicerad och det är svårt att införa ett nytänkande, eventuellt är det särskilt svårt inom förvaltning och politik.

Det är ingen överraskning att statsbudgeten får olika konsekvenser för kvinnor och män. Så går det nämligen med nästan allt om ingen särskild tanke ägnas åt vilka konsekvenserna blir också från ett genusperspektiv.

Regeringen Sipiläs intresse och förutsättningar för att befrämja jämställdhet var sällsynt dåliga. I regeringsprogrammet, som brukar innehålla skrivningar om vad som ska göras för att förbättra jämställdheten under den kommande perioden, saknades det här innehållet helt och hållet. Det fanns bara en mening som slog fast att kvinnor och män är jämställda i Finland. Det stämmer tyvärr inte alls och regeringen lyckades med en gång visa både sin okunskap och sitt ointresse för de här frågorna.

Därför är det fint att den aktuella forskningsrapporten ändå har beställts av statsrådets kansli. Rapportens beskrivning av hur den här regeringens ekonomiska politik har slagit ut är en exemplifiering av vad det betyder att göra konsekvensbedömningar av statsbudgeten och den ekonomiska politiken.

Under åren 2016–18 gjorde regeringen förändringar i inkomstbeskattningen, de sociala förmånerna och avgifterna. Dessutom ingick arbetsmarknadsorganisationerna efter påtryckningar från regeringen ett konkurrenskraftsavtal. Forskarna har räknat ut hur de här besluten slog ut för kvinnor och män.

Det visar sig att olika grupper av kvinnor och män påverkas på olika sätt. Både kvinnors och mäns inkomster ökade under perioden, men männen drog en större nytta medan de som har förlorat i högre grad är kvinnor. De drabbas särskilt av att de sociala förmånernas indexjusteringar har slopats och i vissa fall har förmånerna skurits ned. Jämställdheten mellan kvinnor och män har alltså gått bakåt, inte framåt.

Inkomstskillnaderna överlag har ökat och de som har lägst inkomster har förlorat mest, det gäller också män. De som har gynnats är de som är i arbetsför ålder och som har medelhöga eller höga inkomster.

Poängen i forskningsrapporten är att det inte behöver gå på det här sättet. Det går att föra en ekonomisk politik som gynnar jämställdheten mellan könen. Då måste det finnas en målmedveten politisk vilja att göra det. I dagens läge är det få partier och politiker som säger att de inte är för större jämställdhet. Blå framtids Timo Soini är kanske den som gör det mest öppet. Men ord är som känt en sak och handling en annan sak.

Även om viljan finns krävs också kunskap. Det är här konsekvensbedömningar och jämställd budgetering träder in. Vi måste veta hur olika beslut slår ut i praktiken, på kvinnor och män, för att kunna öka jämställdheten. Och då handlar det inte i första hand om direkta jämställdhetsbeslut utan om hur andra lagar och statsbudgeten påverkar.

Det är här det finns stora brister.

All lagstiftning som direkt påverkar människor borde genomgå en genusbedömning som visar hur den nya lagen påverkar kvinnor respektive män. Men i praktiken är det få lagförslag som utvärderas så. Av de lagar som har utvärderats har bara 4,5 procent ansetts öka ojämställdhet. Det är en siffra som forskarna i den aktuella rapporten inte tror på. De säger att det finns problem både i antalet könskonsekvensbedömningar och i deras kvalitet.

En konsekvensbedömning av lagar och statsbudgeten från ett genusperspektiv leder helt enkelt till bättre beslut. Därför är det klokt att genast gå in för det. Det kommer att ta tid och processen måste drivas målmedvetet.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00