Estonia läcker olja – ursprunget är okänt

Olja sipprar ut i havet från Estonia, visar nya undersökningar vid vraket. Sjöbevakningen har tagit tester på oljan och utreder nu varför den bubblar upp till ytan.

Här tas prover av oljan som läckt från Estonia.
I fredags meddelade svenska Haverikommissionen att Estonia börjat läcka olja till ytan i Östersjön.
– Vi ser oljefläckar eller någon form av petroleumprodukt som sipprar upp, begränsade mängder men konstant. Vi vet inte vad det är, sade Jonas Bäckstrand, haverikommissionens ställföreträdande generaldirektör, på fredagen.
Sedan dess har myndigheter från andra länder kopplats in för att reda ut var oljan kommer ifrån. Däribland Västra Finlands sjöbevakning.
"Estonia har också förut läckt ut en mindre mängd olja, men nu har läckaget fortsatt en längre tid", skriver sjöbevakningen i ett pressutskick på söndagen.
Vraket ligger i Finlands ekonomiska zon. Sjöbevakningen ansvarar därför för miljöräddningen till sjöss.
Sjöbevakningen har i helgen tagit prover av oljan.
"För tillfället kan man inte göra någon oljebekämpning. Om det är fråga om lätt brännolja så dunstar den snabbt och blandas av sjögången i vattnet."
Sjöbevakningen gör bedömningen att oljebekämpning är "omöjligt" att utföra under rådande omständigheter.

Tömdes på bränsle 1996

Estonias vrak tömdes på större delen av bränslet redan 1996. Det finns dock fordon ombord som inte är sanerade.
Jonas Bäckstrand säger att den svenska haverikommissionen inte har identifierat läckans ursprung, men att det är tydligt att oljan kommer från vraket.
– Kustbevakningen får avgöra om det finns anledningen för dem att agera på något sätt, säger Bäckstrand.

Skulle det kunna bli ett problem?

– Alla utsläpp av farliga ämnen i Östersjön är problematiska naturligtvis.
Bäckström är ändå inte bekymrad. Han säger att både den svenska och estniska haverikommissionen observerade olja förra sommaren. Men då kunde kustbevakningen inte från luften observera någon läcka.
Olja som sipprat ut från Estonia. Vraket tömdes på större delen av bränslet redan 1996, men ombord finns fordon som inte är sanerade.

Fakta | Undersökningen av Estonia

Expeditionen ska ta ett stort antal stillbilder som överlappar varandra och tillsammans bildar en högupplöst tredimensionell bild. Tekniken heter fotogrammetri.
Både vraket och botten det ligger på ska undersökas.
Undersökningen beräknas ta mellan 12 och 16 dagar beroende på väderförhållanden.
Efter undersökningen dröjer det ytterligare några månader innan materialet analyserats och ett resultat kan presenteras.
Källa: TT

Olycksdrabbad expedition

På fredagsmorgonen kunde undersökningarna vid Estonias vrak fortsätta, efter några dagar präglade av motgångar som lett till förseningar.
Det var redan i tisdags som expeditionen stötte på sitt första problem då den specialbyggda undervattensdrönaren, en ROV, fastnade under expeditionens fartyg bara några minuter efter sjösättningen.
På torsdagen kom man i gång igen, men det tog inte många timmar innan tetherkabeln, som fungerar som en slags "navelsträng" till undervattensdrönaren, gick av. Troligtvis var det fartygets propellrar som skapade problemen.
Även om två dagar har gått åt till att lösa problem, hade man fram tills torsdag förmiddagen fotograferat sju till åtta procent av fartyget på bara några timmar.
– När de väl är i gång går det med en jädra fart, konstaterar nyhetsbyrån TT:s reporter ombord.

Fakta | Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor dog i katastrofen. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har ändå krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.
För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen krävdes en ändring i lagen om gravfrid.
Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.
I juli förra året genomförde svenska Statens haverikommission och estniska Ohutusjurd­lu­se Kes­kus nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Då dokumenterades bland annat hål i fartygets skrov samt konstaterades att botten i anslutning till hålen består av berggrund.
Källa: TT
ANDRA LÄSER