Kommunerna slåss om skolpsykologer – svårt fylla lagens nya krav

Det råder brist på psykologer inom elevvården. Till exempel inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Helsingfors finns för tillfället ingen psykolog alls, i Borgå har skolpsykologerna långt över tusen elever på sitt ansvar och i Grankulla har man varit tvungen att ta till köpta tjänster. Nya bindande dimensioneringar för elevvårdspersonalen införs i år och nästa år, men kommunerna uppfyller dem med varierande framgång.

En elev ska få träffa elevvården inom sju dagar, eller en dag i akuta fall. Alltid lyckas det inte. I Helsingfors saknas en psykolog inom yrkesutbildningen för tillfället, medan det är bättre förspänt i de andra stadierna.
Jenny Bäck
20.02.2022 06:00 UPPDATERAD 21.02.2022 09:58
I höstas klubbades bindande personaldimensioneringar igenom för elevvården, för att trygga en jämlik tillgång till tjänster. Sedan årsskiftet gäller att en skolkurator får ansvara för högst 670 elever eller studerande, och nästa år träder en dimensionering för skolpsykologer i kraft: en psykolog inom elevhälsan får då ha ansvar för högst 780 elever eller studerande.
Många kommuner är ändå rätt långt ifrån målet, och det är inte främst resurserna som är problemet. Kommunerna kämpar med rekryteringen, och inte heller statliga tilläggsanslag för att stödja eleverna efter pandemin är någon garant för att kommunerna lyckas anställa tillräckligt med personal.
I Helsingfors är det förhållandevis väl förspänt inom den grundläggande utbildningen, där sex psykologer har hand om ungefär 4 400 elever och klarar maxkravet med marginal. När det gäller kuratorerna är man ändå en bit från målet: kuratorerna har hand om ungefär 880 elever per man. I höstas fanns en extra kurator med hjälp av tilläggsfinansiering.
Enligt Niclas Rönnholm, chef för den svenska servicehelheten inom den grundläggande utbildningen, kan man ändå inte räkna med att rekrytera fler så fort gränsen överskrids.
– Vi har ökat på tjänsterna för något år sedan med tanke på den nya dimensioneringen, och vi ligger ganska rätt just nu. Man måste se när behovet är sådant att det motiverar en ny tjänst, och fortsätter elevantalet öka i samma takt som nu behöver vi säkert rekrytera fler om något år igen, säger Rönnholm.
Det, säger han, kan vara lättare sagt än gjort.
– Vi hade velat anställa också fler andra vuxna i skolorna med den tilläggsfinansiering vi fått av staten, men tyvärr har vi inte kunnat utnyttja den här möjligheten fullt ut. Ändå har vi kontinuerlig rekrytering och rektorerna har skalojat överallt. Intrycket är nog att specialundervisning, stöd och elevvård nu behövs mer än någonsin, säger Rönnholm.

Obesatta tjänster i Grankulla och Borgå

I de svenska gymnasierna i Helsingfors är det väl förspänt med en kurator per skola, och tre gymnasier delar på två psykologer. Inom yrkesutbildningen är det värre: där finns för tillfället ingen psykolog alls.
– Vi har ett vikariat som vi inte lyckats fylla, och därför har vi anställt en kurator till i stället, säger Moa Thors, chef för den svenska fria bildningen och gymnasieutbildningen i Helsingfors.
Det underlättar – men det verkliga problemet är enligt Thors följande steg.
– Ungdomspsykiatrin har inte resurser att ta emot alla som behöver hjälp, åtminstone inte på den svenska sidan.
Utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå delar lägesbilden: Det är svårare än tidigare att få in en fot i barn- och ungdomspsykiatrin, och det betyder fler och tyngre fall för elevvården att ta hand om. I Borgå delar 2,4 psykologer inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och andra stadiet på ansvaret för 3 400 elever och studerande. Det betyder över 1 400 elever per psykolog, även om staden försöker lätta på bördan med köpta tjänster där det går.
Rekrytering för ytterligare en psykologbefattning har pågått ända sedan hösten 2020, men hittills utan resultat.
– Jag har varit stolt och glad över att de som jobbat hos oss har gjort det länge, och velat stanna kvar. Men att rekrytera nya psykologer är väldigt svårt, kuratorer är lite lättare, säger Lindström.
– De som jobbar inom elevvården är nog tydliga med att det behövs mer resurser för att möta behovet, säger utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå.
En elev eller studerande har rätt att få träffa elevvården inom sju dagar, eller en dag i akuta fall. Alltid lyckas det inte, även om staden uppfyller dimensioneringen för kuratorer.
– Vi har lyckats rätt bra men inte helt. De som jobbar inom elevvården är nog tydliga med att det behövs mer resurser för att möta behovet.
Också i Grankulla har man anställt en extra kurator till elevvården, eftersom staden för tillfället är helt utan egen skolpsykolog inom den svenskspråkiga utbildningen.
– Vi har löst situationen så att vi anställt en extra kurator för att kunna ta emot alla elever som behöver hjälp. Utöver det har vi ett köpavtal med en psykolog som är två dagar i skolorna, och hade det varit möjligt hade vi köpt mer. Olika utredningar är också sådant vi köper utifrån, säger undervisningschefen Maria Ekman-Ekebom.
En ljusning är ändå i sikte för nästa läsår, då man lyckats rekrytera en psykolog.
– Speciellt i de högre årskurserna och gymnasiet är behovet nog stort, och där har ju eleverna också varit mest på distans, säger Ekman-Ekebom.

"Vi har haft tur"

I Esbo och Vanda har man haft tur, säger tjänstemännen. Städerna har lyckats rekrytera tillräckligt med personal, men så har det inte alltid varit.
– För ett par år sedan var 80 procent av psykologtjänsterna på svenskt håll obesatta, men i senaste rekrytering fick vi en sökande per plats och lyckades besätta tjänsterna. Det räcker då man får bra sökande, men systemet är verkligt sårbart, säger undervisningschefen Outi Saloranta-Eriksson i Esbo.
Just nu ligger Esbo ganska exakt på de nya maxgränserna i grundskolan, medan andra stadiet ligger snäppet över. Slutar någon blir det mer jobb för de andra.
– Köpta tjänster är också svåra att få, och dessutom är det viktigt att skolpsykologen på riktigt är på plats i skolan, jobbet handlar inte bara om individuell vård, säger Saloranta-Eriksson.
I Vanda går skolpsykologen i pension till sommaren, men man har en ny på lut.
– Vi har haft tur, det är mycket glädjande! säger Anders Vikström, direktör för det svenskspråkiga serviceområdet.
Här är utmaningarna av annan art.
– Vi har 800 elever i 6 enheter, så fastän vi uppfyller kraven på dimensionering ska samma personer räcka till för många enheter. Det blir krävande att räcka till rent fysiskt, med tanke på till exempel att varje skola ska ha en egen elevvårdsgrupp där kuratorn och psykologen ska sitta med. Behovet av elevvårdens tjänster har absolut ökat, och det såg vi redan före pandemin, säger Vikström.

"Knappast lättare för välfärdsområdet"

Om huvudstadsregionen klarar rekryteringen med ett nödrop är läget i Raseborg snarlikt det i Borgå. Också här är antalet elever per psykolog långt över 1 000. För tillfället jobbar fyra psykologer inom elevvården – till hösten kommer en till – men eftersom två jobbar deltid uppfylls ändå bara drygt tre av fem befattningar. På sitt ansvar har de ungefär 4 000 elever och studerande.
– Vi har försökt rekrytera psykologer i säkert ett och ett halvt år, men de flesta gånger har det inte varit en enda sökande. Vi har väntat och lediganslagit på nytt och marknadsfört på olika sätt, men trots det har nästan ingen sökt, säger bildningsdirektören Tina Nordman i Raseborg.
Att hitta psykologer till elevvården är svårt trots kontinuerlig rekrytering, berättar bildningsdirektören Tina Nordman<b> </b>i Raseborg.
Då de nya välfärdsområdena tar vid ska de också ha hand om elevvården, som administrativt flyttas från kommunerna. Nordman tvivlar på att det underlättar.
– Jag har svårt att tro att det skulle påverka situationen så att arbetet skulle bli mer lockande. Hos oss handlar det mycket om att psykologerna har många skolor på sitt område, och även om elevantalet skulle vara helt okej så är det krävande om man måste förflytta sig mycket.

Så många elever har kuratorer och psykologer ansvar för just nu

Helsingfors:
För- och grundskola: 5 kuratorer/880 elever per kurator, 6 psykologer/733 elever per psykolog
Gymnasiet: 2,4 kuratorer/541 studerande per kurator, 2 psykologer/650 studerande per psykolog
Yrkesutbildningen: 2 kuratorer/450 studerande per kurator, ingen psykolog
Esbo:
För- och grundskola: 6 kuratorer/564 elever per kurator, 5 psykologer/677 elever per psykolog
Andra stadiet: 1 kurator/895 studerande, 1 psykolog/895 studerande
Vanda:
Grundskola och gymnasiet: 1,5 kuratorer/533 elever per kurator, 1 psykolog/800 elever per psykolog
Grankulla:
Grundskola och gymnasiet: 3 kuratorer/330 elever per kurator, ingen psykolog – köpta tjänster 2 dagar per vecka för knappt 1 000 elever och studerande
Borgå:
För- och grundskola + andra stadiet: 5,4 kuratorer/629 elever och studerande per kurator, 2,4 psykologer/1 416 elever och studerande per psykolog
Raseborg:
För- och grundskola + andra stadiet: 8 kuratorer/500 elever och studerande per kurator, 3,1 psykologer/1 290 elever och studerande per psykolog

ANDRA LÄSER