Hanna lämnar fisken i färskdisken och Tarja säljer bilen – nu drar många åt svångremmen och i brödköerna växer oron

Priserna på mat, bensin och el stiger på ett sätt som svider i de flesta plånböcker. Många mathjälpsaktörer vittnar om växande köer, samtidigt som det finns mindre att dela ut och EU:s mathjälp upphört.

De stigande levnadskostnaderna stjälper inte familjens ekonomi, säger Tarja med dottern Aamu i famnen, men visst väljer hon noggrannare vad hon handlar.
I lekparken Orava i Helsingfors är det idel idyll en solig junidag, då föräldrar och barn flockats till den gemensamma parklunch som staden bjuder barnen på. I parken har man inte märkt av någon ökad tillströmning till följd av de stigande levnadskostnaderna, och parklunchen handlar mer om gemenskap och en handräckning till föräldrarna.
Men visst märks prisstegringarna i plånboken, nickar Hanna Sario och Tarja, som kommit till parken med sina barn.
– Så gott som alla livsmedel har blivit dyrare, och bensinen förstås. Särskilt märks det att fisken blivit dyrare, så där är jag noggrannare med vad jag köper. Nu köper jag färdigförpackad fisk som är billigare än den man får i färskdisken, säger Hanna Sario.
Snittpriset på livsmedel låg i maj 9 procent högre än ett år tidigare, men för vissa livsmedel är ökningen rejält större: färsk fisk är närmare 50 procent dyrare, kaffe 46 procent dyrare, ägg 32 procent dyrare och nötkött 16 procent dyrare.
Köttkonsumtionen har Hanna Sarios familj minskat på redan tidigare, och detsamma gäller Tarjas familj. Det är ändå inte främst för kostnadernas skull.
Hanna Sario med sonen Eetu köper mindre färsk fisk och lämnar oftare bilen hemma till följd av de stigande kostnaderna.
– Tidigare har det nog varit så att jag plockat med mig det jag vill ha i butiken, men nu kollar jag noggrannare vad jag handlar. Köper jag till exempel flera glutenfria produkter försöker jag att inte köpa så många andra dyra saker samtidigt, säger Tarja.
Både Hanna och Tarja har minskat på bilkörningen till följd av de stigande bensinpriserna.
– De känns absolut i plånboken. Bilen innebär mycket kostnader och vi har beslutat att göra oss av med den, säger Tarja.
Tills vidare klarar sig familjen ändå bra. Men elen är en stor utgift, då familjen bor i ett eluppvärmt enfamiljshus. De har räknat ut att elräkningen nästa vinter i värsta fall kan gå på 900 euro per månad.
– Då får vi fundera på hur i friden vi ska få ned den.

Sommarlovet svårt med små inkomster

På föreningen Hope vet man att sommarlovet alltid är ett bekymmer i familjer med små inkomster, och de stigande levnadskostnaderna lägger ytterligare sten på bördan. Föreningen hjälper barnfamiljer med kläder, förnödenheter och bidrag för hobbyer och aktiviteter i mån av möjlighet.
– Vi har sett en liten ökning i antalet ansökningar, och betydligt fler frågar nu också efter mathjälp, säger verksamhetskoordinatorn Nora Nederström vid föreningen.

Så mycket har priserna stigit i procent

Bär – 7,2
Starka alkoholdrycker 0,6
Öl 1,3
Vin 1,7
Konsertbiljetter 2
Svamp 3,7
Läsk 4
Glass 4,6
Övriga processerade fiskprodukter 4,6
Grönsaker 5,4
Bröd 6,1
Hushållspapper 6,6
Livsmedel totalt 9
Potatis 9,5
Torkat, saltat eller rökt kött 10,6
Korv 10,7
Smör 11,1
Ostprodukter 11,2
Kyckling 11,8
Sallad 13,7
Svinkött 15
Nötkött 16,2
Rökt eller inlagd fisk eller skaldjur 23,6
Ägg 32,4
Kaffe 46,4
Färsk fisk 48,7
Källa: Statistikcentralen
Ansökningstiden har stängts redan den 3 juni i huvudstadsregionen, och Nederström tror att ökningen kan komma att synas med fördröjning då ansökningsblanketten öppnas igen i början av augusti.
– Matutgifterna är nog nu det främsta bekymret, då skola och dagis är stängt under sommaren. Och även om det är gratis att gå till stranden eller parken så behöver man mellanmål med sig. Sedan ser barnen att andra köper glass, och det är klart att alla vill bjuda sina barn på något gott. Men glass till familjen kostar lätt en tjugolapp.
Sparar man på maten är det lätt hänt att man äter ohälsosammare i stället, säger Nederstöm.
– Visst oroar det. Många familjer har redan en strikt budget, och inkomsterna stiger inte i samma takt som utgifterna. Själv skulle jag önska att till exempel beräkningsgrunderna för olika bidrag och lönerna också skulle stiga så att man beaktar prisstegringen, säger Nederström.

Behovet av mathjälp ökar

Flera mathjälpsaktörer vittnar nu om att köerna växer. Att mängden svinnmat samtidigt minskar och EU:s mathjälp upphört förvärrar läget.
– Köerna började växa i samband med coronapandemin, och ökningen har fortsatt. Vi har fler barnfamiljer nu, och också ukrainska flyktingar har hittat till oss. Det är helt självklart att lever du på marginalen och priserna stiger med 10-20 procent så märks det, säger Markus Österlund, som är församlingsföreståndare vid Andreaskyrkan i Helsingfors, som delar ut mathjälp en gång i veckan.
Markus Österlund vid Andreaskyrkan hör till dem som noterat en ökning i behovet av mathjälp.
Som mest har över 500 personer sökt sig till mathjälpen per gång, och då kan det bli knappt om varor på slutet. Andreas Helps, som mathjälpen heter, hör till de aktörer som skarvat med EU:s livsmedelshjälp då det annars blivit tomt i kassarna. Men nu är det slut på EU-maten, som bestått av torrskaffning och annat som går att spara.
Också på Stadin safka, som har en svinnmatsterminal som levererar till flera mathjälpsaktörer i Helsingfors, har man märkt av att efterfrågan på mathjälp ökat de två senaste månaderna. Detsamma gäller på nätverket Yhteinen pöytä i Vanda, där en del av utdelarna rapporterar om ett ökat behov av akut mathjälp.
– Här finns ingredienser för en potentiell kris, även om vi ännu inte är där, säger servicechef Hanna Kuisma.
Hon är också ordförande för styrgruppen för plattformen Mathjälp.fi, som samlar aktörer i hela landet, och vet att situationen i andra delar av landet kan vara betydligt värre än i huvudstadsregionen. Då Mathjälp.fi och Blåbandstiftelsen tidigare under våren utredde behovet av mathjälp svarade hela två av tre aktörer att det ökat, och 59 procent att det berodde på prisstegringarna på mat, energi och bränsle.
– På vissa ställen är det kris och nöd. På mindre orter där det inte finns livsmedelsindustri har man ofta varit mer beroende av EU-hjälpen, och många är oroliga över att den upphör just i det här läget, säger Kuisma.

Ny EU-hjälp dröjer

Att EU-hjälpen upphör beror på att programmet avslutats, och hjälpen nu styrs om genom en ny fond. Varje land gör upp sitt eget program, men Finlands nationella program har klubbats först i maj, berättar överinspektör Sari Niemi vid Livsmedelsverket.
Då hjälpen kommer i gång igen är planen att den delas ut i form av betalkort som kan användas i matbutikerna.
– Med kortet kunde man förutom mat köpa också andra produkter, som hygienartiklar, men inte alkohol, tobak eller Veikkaus produkter.
Det hjälper ändå inte den som är hungrig nu. Projektet har ännu inte öppnats för intresserade aktörer.
– Det sker tidigast på hösten. Men det är klart av varje paus är besvärlig, säger Niemi.

ANDRA LÄSER