Som i fjol, men ännu bättre

Damernas stavfinal höll hög klass trots att Europamästaren Wilma Murto saknades i Helsingfors. Det såg bland annat Esbo IF:s Saga och Silja Andersson till.

Den äldre systern Saga, 22, pressade olympiern Elina Lampela ordentligt i guldstriden men till slut drog Lampela det längre strået. Guldresultatet skrevs 451 efter att födelsedagsbarnet Lampela rivit ut sig på 460, som hade varit en rekordförbättring på fem centimeter.

Saga Andersson fixade både 437 och nya inomhusrekordhöjden 444 på första försöket och gjorde sedan tre hyfsade försök på rekordribban 451. Formen är helt klart där hos Andersson.

– Jag har hoppat med större stavar eftersom min ansatslöpning flytit så bra. På det sättet har jag fått mera energi i staven och mer tillit i hoppandet. I det sista hoppet, som visserligen blev en limbo, hade jag den stora staven och om jag bara hade jobbat hela hoppet igenom så hade jag klarat det. Men jag kan vara nöjd med 444. Fast jag hade velat hoppa högre, säger Andersson efter karriärens nästbästa resultat (PB 445).

Den 19-åriga lillasystern Silja var bäst i bronsstriden då hon klarade 420 på andra försöket. Resultatet är hennes tredjebästa någonsin och också hon flirtade med nytt personbästa då hon gjorde tre försök på 430 (PB 427).

Båda systrarna Andersson har sina vanor trogna tävlat aktivt under inomhussäsongen och helt klart funnit ett bra flyt. Saga Andersson berättar att fjolårssuccén med två mästerskap och nytt personbästa utomhus fortfarande känns som en medvind i ryggen.

– Det var ett väldigt viktigt år. Det gav en kick åt självförtroendet och så var VM och EM fina belöningar för gjort jobb. Det lönade sig att bara fortsätta pusha genom de svåra tiderna. Bara jobba, jobba fast det ibland kändes tungt. Speciellt i stavhopp kan utvecklingen ibland stå och stampa. Det är bara att utveckla sig själv fysiskt och i mitt fall framför allt psykiskt. Så kommer resultaten nog, säger Saga Andersson leende efter sin femte FM-medalj inomhus.