Taina Susiluoto ska lyfta Olympiska kommittén ur krisen – "Idrotten måste ta sin plats i den offentliga diskussionen"

Olympiska kommitténs nya vd Taina Susiluoto vill att idrotten ska bli bättre på att visa hur viktig del av samhället den är.

– Det är lättare att höja idrottens status då vi får pengar ur statsbudgeten än från Veikkaus.

Olympiska kommitténs nya vd Taina Susiluoto säger att hon ser fler möjligheter än utmaningar efter vårens skandaler.
Då Taina Susiluoto hörde att Olympiska kommittén (OK) söker ny vd blev hon genast intresserad av jobbet. Men under rekryteringsprocessen gick hon från att söka jobb på ett företag som har hand om den övergripande idrottsbilden i Finland till att söka jobb på ett krisföretag.
Ansökningsprocessen var i full gång då skandalen kring Mika Lehtimäki briserade i februari. Susiluoto hade sökt sig till Olympiska kommittén eftersom hon "kände ett sug" då hon tänkte på att hon kunde bli Mikko Salonens efterträdare på vd-posten.
– Jag träffade rekryteringsgruppen samma dag de haft diskussioner om skandalen. Jag tog upp ärendet i intervjun, berättar Susiluoto.
– Situationen hade ändrats rätt radikalt. Den hade gått från att handla om ett nytt jobb till att handla om ett nytt jobb i en krisorganisation.
Men trots krisen på Olympiska kommittén övervägde hon aldrig att avbryta processen eller inte ta emot jobbet. Tvärtom – hon ser den svåra situationen som en möjlighet för något av en nystart för den kritiserade organisationen.
Och nu då hon är installerad på kontoret i Gjuteriet i Helsingfors blickar hon hellre framåt än bakåt.
– Min viktigaste uppgift är att återupprätta förtroendet för Olympiska kommittén – både internt och externt.
– Det handlar om Finlands största folkrörelse och det var något som gjorde mig ivrig och fick mig att söka mig till Olympiska kommittén.
Susiluoto säger att det är en lång och rätt långsam process som väntar henne och Olympiska kommittén. Medan ett förtroende snabbt raseras tar det långt tid att bygga upp.
– Det handlar om att jobba målmedvetet och systematiskt.
Det sargade förtroendet både internt och externt handlar förstås om vårens uppståndelse då toppidrottschefen Mika Lehtimäki avgick efter att först ha fått förlängt kontrakt trots att han betett sig opassande.
Styrelseordförartrion Jan Vapaavuori, Sari Multala och Susanna Rahkamo hemlighöll den varning Lehtimäki fått från resten av styrelsen och ledigförklarade aldrig Lehtimäkis tjänst. Trion handlade enligt de direktiv de fått av OK:s jurister.
Senare har det framkommit uppgifter om att Lehtimäki också ska ha trakasserat kvinnor. Det är uppgifter Lehtimäki själv bestridit.
Dessutom skakades Olympiska kommitténs rykte och förtroende av sättet på vilket kommittén med Vapaavuori i spetsen skötte ärendet i offentligheten. Situationen blev inte bättre av att kommittén anmälde styrelsemedlemmen Anni Vuohijoki för sexuella trakasserier.
Utredningen avslutades då det inte fanns någon part som några krävde sanktioner eller åtgärder.

Fler möjligheter än utmaningar

Susiluoto sopar inte problemen under mattan. Hon medger att det finns stora utmaningar inom Olympiska kommittén och att en del saker behöver ändras och rättas till efter vårens turbulens.
– Men jag ser fler möjligheter än utmaningar. Det finns ett fantastiskt tillfälle att förändra kulturen. Den här krisen har varit en vändpunkt och nu vet alla att vi måste förbättra många saker, säger hon.
Men jag ser fler möjligheter än utmaningar. Det finns ett fantastiskt tillfälle att förändra kulturen. Den här krisen har varit en vändpunkt och nu vet alla att vi måste förbättra många saker.
– Medlemmarna har signalerat att de vill att Olympiska kommittén ska göra ett bättre jobb. De har också berättat att de vill hjälpa oss att bli bättre och att de också själva vill bli bättre. Det finns en vilja att göra det här arbetet tillsammans.
Olympiska kommitténs vd Taina Susiluoto vill att idrotten ska ta och få större utrymme i samhällsdebatten.
Susiluoto säger att det handlar om gärningar i vardagen. Det handlar om att dela kunnande på förbundsnivå, på klubbnivå och på Olympiska kommitténs nivå.
– Det handlar om att implementera, dela och föra ut kunnandet och kulturen till fältet. Inom idrotten görs det oerhört mycket frivilligarbete och det finns mängder av föreningar som behöver stöd och hjälp, säger Susiluoto.
– Vi ska höja proffsigheten bland ledare och tränare och vi ska stödja förbund och klubbar.

Omröstningsresultatet viktigt

De första stegen för att sakta få tillbaka den stora massans förtroende har tagits. Men det största arbetet väntar fortfarande. Ett viktigt steg i den helande processen var medlemsförbundens riktgivande omröstning för ett par veckor sedan, där medlemmarna gav ordförandetrion Jan Vapaavuori, Sari Multala och Susanna Rahkamo sitt förtroende.
– Om omröstningen gett ett annat resultat hade det varit ett annat läge just nu. Nu fick vi ett resultat som gör att vi kan fortsätta bygga på det vi har, säger Susiluoto.
Förutom omröstningen gjordes en utomstående utredning om Olympiska kommittén och det fanns gott om förbättringsförslag i rapporten.
– Nu kan vi blicka framåt och börja jobba för att rätta till det som fanns i rapporten.
Samtidigt som hon talar om att blicka framåt försöker hon inte sopa det skedda under mattan.
– Vårens händelser var ju en summa händelser som tillsammans fick stor uppmärksamhet. Ofta är det ju som så att enskilda fall är de som visar en större helhet och som avslöjar strukturer och fenomen.
– Det hela kulminerar i att saker måste förändras.
Susiluoto återkommer flera gånger under intervjun till orden ansvar, ansvarsfullhet, tillit och god förvaltningssed.
Det har varit nyckelord för henne under hennes tid i arbetslivet och de kommer att vara nyckelord då hon ska leda Olympiska kommittén ur organisationens kanske värsta kris någonsin.
– Det bor en liten världsförbättrare i mig och det är något fint med den olympiska andan. Jag är en människa som vill vara med och göra goda saker, säger hon.
Hennes cv stödjer uttalandet. Hon har jobbat inom FN, OSSE, på flera ministerier och tillsammans med bland andra rättsläkaren Helena Ranta ställde hon den serbiska presidenten Slobodan Milosevic inför rätta i Haagtribunalen.
– Nu ska vi agera ansvarsfullt inom idrotten och följa samhällets utveckling. Den goda förvaltningssed vi har och är kända för i Finland ska också gälla i idrotten. Vi har en nordisk och demokratisk modell och de värderingarna ska synas i verksamheten, säger Susi­­luoto.
– Jag har bland annat i FN sett att det går att påverka och att få till stånd förändring i stora frågor.
Taina Susiluoto säger att hennes viktigaste uppgift för tillfället är att återskapa förtroendet för Olympiska kommittén.

Ta lärdom och blicka framåt

Susiluoto inledde sitt jobb på Olympiska kommittén i början av juni men hon bekantade sig med organisationen och personalen under våren. Och hon hann se att de som jobbar på och kring OK har haft en tuff vår i och med skandalen och den offentliga diskussionen som följde.
– Våren var en tuff läroperiod för Olympiska kommittén och det var en tung tid för alla inblandade.
– Det var tungt för personalen, tungt för styrelsen och tungt för alla som brinner för idrotten. Nu är det viktigt för oss att ta lärdom av det skedda och göra saker på nya sätt.
Vad är det då för lärdom som Susiluoto vill att organisationen och individerna ska dra av det som skedde? Svaret är samtidigt enkelt och komplext:
– Alla ska förstå och bära sitt ansvar. Och alla ska inse att var och en har ett ansvar. Olympiska kommittén måste kunna leva upp till sitt ansvar. Det är det jobbet vi måste göra nu, att se till att vi gör det i praktiken, säger hon.
Susiluoto säger att det är ett mångbottnat arbete som måste göras på alla nivåer inom organisationen. Hon är medveten om att blickarna riktas mot henne då hon som ny och utomstående kliver in i organisationen efter vårens skandaler.
– Det handlar om ledarskapskultur, hur vi leder och hur ledarskapet är uppbyggt.
– Vi måste se till att ansvarsprogrammet finns och implementeras på alla nivåer i organisationen.
Samtidigt som hon ser allvarligt på vårens kris vill Susiluoto se på situationen som något som kan gynna Olympiska kommittén på sikt.
– Varje kris brukar också leda till något positivt och bra. Nu har vi en ypperlig chans att kolla att vår verksamhet och vår organisation är i skick och att vi har en god förvaltningssed. Framför allt ska vi se till att vi själva gör det vi talar om och det vi säger oss stå för.
– Det viktiga i den här situationen och i alla lägen är att vara öppna och transparenta i vårt agerande och vår verksamhet.

Taina Susiluoto

Bor: I Jollas i Helsingfors.
Familj: Make, tre barn, två Burmilla katter, en Shetland sheepdog.
Idrottsbakgrund: Taekwondo som hobby, volontär i en taekwondoförening.
Idrottsmeriter: Mamma till två toppiddottare, tävlar själv bara i de olympiska spelen på sommarstugan.
Karriär: Direktör vid Finlands Näringsliv EK, avdelningschef vid Arberts- och näringsministeriet och vid Försvarsministeriet, expert vid Förenta Nationerna (FN) och i OSSE.
Hobby: Taekwondo och friluftsliv.
Favoritbok: Donna Leons deckare som utspelar sig i Venedig, Italien.
Favoritfilm: Äventyrsfilmer som Pirates of the Caribbean and Harry Potter.
Favoritmusik: Haloo Helsinki!
Favoritmat: Italiensk mat, dricker alltid svart te.
Favoritresmål: Italien, Australien.
Susiluoto, till utbildningen jurist, har erfarenhet som HR-ledare, hon har arbetat som tjänsteman och har löst problem och utmaningar av helt annan kaliber än de problem som uppdagats på Olympiska kommittén under våren.
– Jag är säker på att mitt kunnande kan vara till stor hjälp och nytta här på Olympiska kommittén.

Bättre utan Veikkauspengarna

Susiluoto är ny på sin post på Olympiska kommittén men hon har en klar syn på idrottens ställning i samhället och vad idrottens roll kunde och borde vara. Hon vill att synen på Olympiska kommittén och kommitténs uppgift ska bli klarare för finländarna. Hon vill att OK ska ses som mer än bara eventuell framgång i OS.
– Olympiska kommittén handlar inte bara om toppidrott och att nå resultat i olympiska spelen, säger hon bestämt.
– Toppidrotten är en viktig del av verksamheten, men bara en av tre ben vi står på. Toppidrotten har en viktig funktion och de som väljer den svåra karriären som toppidrottare erbjuder oss andra upplevelser.
Ett annat område som Olympiska kommittén jobbar för är folkhälsan och en aktiv livsstil. Hur mycket rör folk på sig? Hur ser infrastrukturen ut och stödjer och uppmuntrar den folk att motionera? Hur fungerar integrationen? Hur mår de äldre i samhället? Och det är den delen av OK:s uppgifter som kanske är svårare för allmänheten att se.
Den tredje uppgiften är att stödja och hjälpa föreningar att locka unga tillbaka till idrotten. Under pandemin har cirka 20 000 unga lämnat idrotten och dem vill vi ha tillbaka.
– Olympiska kommitténs uppgift är rätt bred och den sortens samarbete som går över samhällsgränserna inspirerar mig. Olympiska kommittén samlar ihop information och koordinerar arbetet med ministerier och andra instanser.
– Det finns så många samhälleliga vinklar inom arbetet och Olympiska kommittén är som spindeln i nätet och kan fungera som bro mellan idrotten och beslutsfattandet.
Den bron behövs mer än någonsin sedan de för idrotten öronmärkta Veikkauspengarna försvinner och idrotten måste konkurrera om sina medel inom statsbudgeten.
– Nu måste idrotten visa att den är samhälleligt viktig och varför vi behöver budgeterade pengar.
– Jag ser det som en bra sak att vi brutit med Veikkaus, eftersom det inte är hållbart att koppla ihop idrottens finansiering med spelberoende. Då är det bättre att vår plats är i statsbudgeten. På det sättet får vi också en plats i den offentliga debatten och då kan också idrottens status höjas.
Samtidigt säger Susiluoto att idrotten måste bli bättre på att visa hur viktig den är.
– Det kostar samhället över tre miljarder euro då folk inte rör på sig tillräckligt. Samtidigt ges idrotten 150 miljoner euro i statsbudgeten. Då är det något som inte riktigt går ihop, säger Susiluoto.
– Det verkar som om vi i Finland inte inser hur samhälleligt viktig idrotten är.
ANDRA LÄSER