Bättre tider och nollränta bäddar för lånefest på bostadsmarknaden – men vad händer när räntorna stiger?

Redan i fjol varnade EU för riskerna med de finländska hushållens skulder. Sedan dess har konsumenternas optimism ökat kraftigt, samtidigt som räntan är rekordlåg. Det bäddar för fortsatt skuldsättning.

– Efter årsskiftet har vi sett en klar ökning i intresset för bostadslån. Ändringen har varit snabb, säger direktör Kenneth Kaarnimo på Danske Bank.

Utan att ha exakta siffror uppskattar han att antalet förfrågningar om lån ökat med ungefär en tredjedel. Alla förfrågningar har dock ännu inte lett till konkreta lån.

Enligt Kaarnimo efterfrågas nu lån för alla typer av bostäder. Ännu för ett halvt år sedan riktade sig intresset mest mot mindre bostäder och relativt nära stadscentra.

– Nu har spektret breddats och det börjar finnas efterfrågan också på egnahemshus och lite dyrare objekt. Skillnaden är tydlig, vi börjar närma oss något slags normalläge nu. Det finns en efterfrågan på allt som står tillbuds.

Orsaken till det ökade intresset är de allt fler positiva ekonomiska nyheterna och den sakta nedåtgående trenden i arbetslösheten. Statistikcentralens konsumentbarometer från i tisdags visar att konsumenternas förtroende för ekonomin är rekordhögt. Samtidigt är räntorna rekordlåga.

Skuldsättningen ökar år för år

Finländarnas skulder har ökat år för år och var i fjol 127 procent av den disponibla inkomsten för befolkningen i genomsnitt. Jämfört med flera andra länder, till exempel Sverige, är siffran inte alarmerande, men ökningstakten har varit snabb i Finland. Dessutom är skulderna väldigt ojämnt fördelade – hälften av skulderna finns hos hushåll vars skulder uppgår till över tre gånger den disponibla årsinkomsten.

En annan sida av saken är den så kallade sparkvoten, som anger besparingarnas andel av den disponibla inkomsten. Den var negativ i fjol, vilket har inträffat bara några gånger tidigare under de senaste decennierna (se grafen). En negativ sparkvot betyder att finländarna konsumerar mer än de tjänar.

Samtidigt har lånens återbetalningstid förlängts och är enligt Finlands Bank i snitt 19 år för nytecknade bostadslån. Men S-banken har under vårvintern väckt uppmärksamhet genom att erbjuda lån på upp till 45 år.

Bild: Ksf Media

Myndigheterna reagerar

Utvecklingen har fått myndigheterna att reagera. Redan i november slog den Europeiska systemriskkommittén ESRB larm om att de finländska bolånen utgör en risk som hotar stabiliteten i landets finansieringssystem. Sju andra EU-länder fick en liknande varning.

I sitt svar till kommittén hänvisade finansminister Petteri Orpo till att Finland redan har vidtagit åtgärder, bland annat i form av det lånetak som infördes förra sommaren. Lånetaket innebär att ett bolån numera beviljas till högst 90 procent av värdet på säkerheterna. För första bostaden är siffran 95 procent.

Problemet är bara att lånetaket inte fungerar. Av de bolån som beviljades under sista kvartalet i fjol var 3 procent för stora, uppger Finansinspektionen. Dessutom har det visat sig att konsumenterna kringgår lånetaket genom att höja bolånet med hjälp av olika slag av konsumentkrediter.

För att komma åt problemet har ett så kallat positivt kreditregister föreslagits. Det innebär att en bank kan se om en kund redan har ett lån hos en annan bank eller låneföretag. I dag kan banken endast fråga kunden, men har ingen möjlighet att kontrollera om uppgifterna verkligen stämmer. Motsvarande positiva kreditregister finns i flera andra europeiska länder.

Danske Banks Kenneth Kaarnimo säger att ett positivt kreditregister är en bra idé, förutsatt att en myndighet står bakom och att registret är pålitligt så att alla aktörer som ger ut lån är med, även till exempel snabblåneföretag.

Vill bromsa överhettning

Tidigare i veckan meddelade Finansinspektionen att man från början av nästa år höjer den så kallade riskvikten för bankernas bostadslån från 10 till 15 procent. Riskvikten uttrycker hur mycket kapital en bank måste ha för att kunna bevilja ett lån. Syftet med höjningen är att mota en potentiell överhettning på bostadsmarknaden

Kenneth Kaarnimo säger att åtgärden är vettig ur en samhällsekonomisk synvinkel, men påpekar att bostadsmarknaden först nu håller på att komma i gång. Därför efterlyser han en balanserad diskussion och balanserade åtgärder. Detsamma gäller även diskussionen om lånetak.

– Det är tyvärr så att skärpt reglering tenderar att i första hand drabbar dem som köper sin första bostad, det vill säga de unga.

Bild: Ksf Media

Risk för negativ spiral

Förutom personliga tragedier skulle en utbredd överskuldsättning innebära att konsumtionen överlag bromsas, vilket i sin sätter spår i samhällsekonomin och sysselsättningen. Det kan sätta i gång en nedåtgående spiral.

I en intervju i Maaseudun tulevaisuus härom veckan varnade Finlands Banks nya direktionsmedlem Olli Rehn för att gå Sveriges väg i fråga om bolånen. Där har det varit vanligt att folk inte över huvud taget amorterar, även om reglerna har skärps den senaste tiden.

Kenneth Kaarnimo påpekar att man kan se saken på flera sätt: i stället för att amortera placerar svenskarna sina pengar till exempel på aktiemarknaden i mycket högre utsträckning än finländarna. Samtidigt är svenskarnas förmögenhet också betydligt större än finländarnas.

– Ändå förespråkar jag inte en svensk modell. Vi har en bra tradition i Finland. Men jag ser det inte som ett problem att man tar ett bostadslån på 25 år om den långa tiden ger en chans att spara lite samtidigt.

Näringslivets forskningscentral Etlas forskningsdirektör Markku Kotilainen anser att överskuldsättningsrisken inte är ett akut problem för hushållen i genomsnitt, men i högsta grad reell för en del hushåll.

– Hur som helst kan utvecklingen inte fortsätta väldigt länge så att sparkvoten är negativ. Risken är att många får problem när räntorna stiger.

Enligt Kenneth Kaarnimo uppstår lätt en bild av att myndigheterna är strikta och bromsar, medan bankerna bara slänger ut lån åt folk.

– Det är inte riktigt så. Vi har ett ansvar för kunderna samtidigt som vi själva försöker minimera våra egna risker. Stora lån som människor inte kan betala leder till kreditförluster och syns direkt i bankernas resultat.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00