Bättre samarbete mot brott och radikalisering

Sedan 2015 har det rört på sig allt mer bland extremhögern och den typen av grupper där det kan förekomma också våldsamma element.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Finska myndigheter måste bli bättre på att samarbeta för att förhindra brott och utslagning och få syn på radikalisering. Det anser Inrikesministeriet, som nu utarbetar nya anvisningar för informationsutbyte tillsammans med kollegerna på Social- och hälsovårdsministeriet.

Exemplen på då informationsutbytet mellan myndigheterna inte fungerat är flera då Inrikesministeriet bjuder in till bakgrundsinfo om bland annat hur säkerheten kunde förbättras genom bättre informationsgång. Ofta handlar det om att social- och hälsovårdspersonal har en annan uppfattning om möjligheten att ge ut information än polisen. Eller varför inte lärare. Många är omedvetna om att de är förpliktade att anmäla om ett grovt brott kan förhindras.

Exakt hur stort problem det är frågan om är svårt att bedöma.

– Men det finns ju tragiska exempel som berör till exempel barnskyddet som visar på brister i informationsgången. Man får hoppas att just de handlar om enskilda fall. Men vi har hur som helst identifierat ett problem här, säger Risto Lammi, överdirektör på polisavdelningen vid Inrikesministeriet.

Genom att förbättra informationsgången ska man också kunna ingripa tidigare då unga riskerar att marginaliseras, radikaliseras eller halka in på en kriminell bana. Inrikesminister Kai Mykkänen har poängterat att just marginaliseringen bland unga är ett av de största hoten mot den inre säkerheten.

– Vi måste se till att vi kan ingripa i tid. Ofta hinner det gå för långt innan unga får den hjälp de behöver, säger Mykkänen.

Fokus på radikalisering

Enligt Lammi handlar det inte främst om problem med lagstiftningen, utan om att praxis och tolkningar varierar.

– Nu ska vi försöka gå igenom tolkningarna och tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet ta fram anvisningar som sedan ska spridas i organisationerna.

Ett led i att öka samarbetet är den så kallade ankarverksamheten, som går ut på att skapa mångprofessionella team vid polisinrättningarna för att bryta beteenden som kan leda vidare i kriminalitet eller radikalisering. Ankarverksamheten är i sig inget nytt, men nu har den tagit fart och spridit sig och lagt fokus också på att identifiera våldsam radikalisering.

Enligt Lammi växer såväl antalet personer som följs upp på grund av misstanke om terrorhot som antalet personer som kan anses utgöra en fara på grund av andra former av radikalisering, till exempel genom hot mot skolor eller andra mål. Också högerextremismen är ett hot.

Enligt utvecklingschef Tarja Mankkinen på Inrikesministeriet är det svårt att veta exakt hur många unga med ett radikaliserat tänkande som fångas upp av systemet, eftersom myndigheterna inte registrerar folk som tänker på ett visst sätt förrän det sedan syns som handling av något slag.

– Men det finns gott om forskning som visar att det ofta är andra orsaker än själva ideologin som får unga att gå med i våldsamma extremrörelser – det kan handla om utsatthet och otrygghet, och då erbjuder extremrörelsen trygghet och sammanhang till att börja med. Efter det kommer ideologin och våldet, och sedan är det svårare att ta sig ut, säger Mankkinen.

Inom ankarteamen finns förutom polisen också proffs inom till exempel ungdoms-, social- och psykvården.

– Att få något att göra, en studieplats och riktning i livet kan styra den unga framåt och bryta radikaliseringen.

Enligt Mankkinen har Radinet-projektets exit-modell för att bryta våldsam radikalisering lockat fler klienter än väntat, och i internationell jämförelse nått målgruppen väl. Ungefär hälften av klienterna har radikaliserats via religion, hälften via högerextremt tänkande. Behovet kommer knappast att minska inom en nära framtid.

– Extremt tänkande har alltid funnits, men genom internet och olika effektiva informationskanaler har fenomenet blivit farligare än tidigare. Effekterna av brott som begås som resultat av våldsam radikalisering omfattar också betydligt fler än offret och den närmaste kretsen. De påverkar i vilken riktning hela samhället utvecklas, säger Mankkinen.

Läs också: Mykkänen vill stöpa om asylrätten

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42