Bättre lagstiftning och ökad förståelse – så knäcker vi hatretoriken

Polisen klarar inte av att ensam bekämpa hatretorik i samhället och särskilt i medierna. Bild: Onni Ojala/Lehtikuva

Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen jämför hatretorik med våld i nära relationer och skickar ett tydligt budskap till Ständerhuset: Finland behöver uppdateringar i lagstiftningen och ett kompetenscenter som motarbetar hatretorik.

Hatretorik på nätet och särskilt i sociala medier är ett allvarligt samhälleligt problem som ständigt växer. Effekterna av fenomenet är förödande för demokratin, rättsstaten och yttrandefriheten. Trots att de stora etablerade medieplattformarna profilerat sig i kampen mot falska nyheter, desinformation och hatiskt innehåll varierar möjligheterna för offren att få hjälp och rättvisa.

– Fenomenet är skadligt och i längden leder det till våld. Vi behöver bestående strukturer som motarbetar hatretorik och framför allt en ökad förståelse för vad det hela går ut på, säger ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen.

Mäkinen har haft som uppgift att tillsammans med bland andra Riksåklagarämbetet, Opinionsnämnden för massmedier och Helsingfors polisinrättning sätta sig in i ämnet och föreslå konkreta åtgärder och förbättringsförslag för att motarbeta hatretorik. På fredagen presenterade arbetsgruppen tolv rekommendationer för att knäcka hatretoriken.

Fakta

Övriga rekommendationer för bekämpningen av hatretorik

Försäkra att arbetsgivarens ansvar förverkligas då en anställd utsätts för hatretorik

Öka kunskapen om hatretorik och yttrandefrihet

Stärka medieläskunnigheten

Stärka bekämpningen av hatretorik som riktas mot religiösa samfund

Öka färdigheter och kompetenser hos lärare och övrig personal i skolorna

Förebygga politisk hatretorik

Arbetsgruppen tillsattes i slutet av 2018 av Inrikesministeriet, Justitieministeriet och Kultur- och undervisningsministeriet

Utarbeta ett åtgärdsprogram mot hatretorik

Arbetsgruppen uppfattar hatretorik som ett så gravt problem att fenomenet måste uppmärksammas av statsrådet.

– Vi kan jämföra det med mobbning i en arbetsgemenskap. De anställda kan ändra på sitt beteende men problemet löses först efter att ledningen erkänt problemet och vidtar konkreta åtgärder, säger Mäkinen.

Grunda ett kompetenscenter

– Polisen kan inte ensam agera som väktare för yttrandefriheten, säger kriminalkommissarie Pekka Hätönen som jobbar vid den nationella näthatsgruppen vid Helsingforspolisen.

Enligt Hätönen kan polisen rätt bra hantera fall där brottsrekvisitet för hets mot folkgrupp eller ärekränkning uppfylls. Däremot kan det vara svårt att ingripa i hatretorik som är skickligt utförd, exempelvis då enskilda personer blir måltavlor för massiva hatkampanjer.

Utveckla lagstiftningen

– I målsägandebrott ligger ansvaret på offret och i svåra fall kan målsägande vara så förnedrad och befara ännu mera hat att tröskeln för polisanmälan blir väldigt hög, säger enhetschef och riksåklagare Leena Metsäpelto.

Arbetsgruppen föreslår därför att hatbrott som hör ihop med yttrandefriheten ska höra under allmänt åtal åtminstone i sådana fall där offret utsatts för brottet på grund av sitt yrke eller förtroendeuppdrag. Bland andra journalister hör till denna kategori.

Öka webbplattformarnas ansvar

Arbetsgruppen vill se ett fortsatt samarbete mellan myndigheter och plattformar. Enligt Pekka Hätönen är det inte realistiskt att förutsätta avancerade modereringsmöjligheter av mindre företag men genom lagstiftning är det möjligt att lägga större ansvar på plattformarna.

Främja mediernas möjligheter att motarbeta hatretorik

Ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, Elina Grundström, lyfter fram nya mediekanaler som ett potentiellt hot mot mediernas pålitlighet.

– Fenomen som förekommer i de kanaler där unga mediekonsumenter tillbringar tid kan flytta över till de traditionella medierna, säger Grundström och nämner sponsrat innehåll som ett exempel.

Hon ser också likheter mellan diskussionen kring hatretorik och klimatdebatten.

– De unga är redan medvetna om problemet – det är onödigt att diskutera brister i uppfostran. Vi måste förbättra medieläskunnigheten hos de vuxna.

Förbättra stödet för offer

Enligt Pekka Hätönen finns det skäl att kontakta polisen och göra polisanmälan i sådana situationer där man känner sig otrygg eller upplever att man blivit grovt kränkt. Han lyfter också fram tjänster som till exempel Someturva som en viktig kanal för stöd och information.

– Regleringen och den juridiska prövningen kan inte lämnas ut till någon annan. Jag önskar att vi hade sådana resurser att vi alltid kunde ge individuell hjälp och styra offren till rätt tjänster, säger Hätönen.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39