"Bättre folk" retar och roar – men varifrån kommer uttrycket?

HIFK, som många Helsingforsfinlandssvenskar av tradition hejar på, pryder sin hemmahalls väggar med sloganen "bättre folk". Åsikterna om reklamkampanjen går isär, men om syftet varit att väcka uppmärksamhet kan reklamen vara en fullträff.Bild: Niklas Tallqvist

HIFK:s nya supporterförenings provokativa reklam "bättre folk" lockar fram både ilska och flin. Kopplingen till den stereotypa nidbilden av finlandssvenskar kan ingen missa, men uttryckets ursprung är svårspårat.

"Vi är bättre folk", förkunnar Helsingfors IFK:s supporterförening i sin reklam, och uppmanar alla som älskar klubben och Helsingfors att ansluta sig till fangemenskapen, det bättre folket.

Syftet är att leka med en gammal myt om välbärgade finlandssvenskar, ge den en ny innebörd och visa att föreningen kan skratta åt sig själv, sade Markus Lindström, försäljningschef på HIFK-Hockey Ab tidigare under hösten till Yle.

Uttrycket "bättre folk" har aldrig översatts till finska, utan används på båda språken – ofta med förledet "svenskatalande". I den finskspråkiga slangordboken Urbaani sanakirja definieras "bättre folk" med en tydlig språkkoppling:

"Svenskspråkig överklass och övre medelklass, i synnerhet så kallade gamla pengar. Exempel: Bättre folk-kläpparna drar till Hanken efter studentexamen."

Uttryckets två grundbultar är alltså svenska och pengar. "Bättre folk" lever och mår bra i vardagsspråket, trots att forskning visat att finlandssvenskar i själva verket inte alls tjänar mer eller har mer egendom än andra finländare.

En förklaring till att uttrycket är så seglivat är dess djupa rötter, som går så långt tillbaka i tiden att det är omöjligt att sätta fingret på när eller av vem det myntades. En som ändå gjort ett försök är författaren och populärkulturforskaren Sven-Erik Klinkmann, som i en artikel i boken Föreställda finlandssvenskheter utreder myter och stereotypier kring Svenskfinland.

– Det går inte att säga exakt när uttrycket dök upp. Det handlar om ett allmänt talesätt som har sin grund i ståndssamhället. De välbeställda talade svenska som var myndighetsspråket, så man kan inte förneka att det finns en historisk verklighetsbakgrund, säger Klinkmann.

Äldre än finlandssvenskarna

Uttrycket är alltså betydligt äldre än Helsingfors IFK, grundat 1897, och fanns redan innan begreppet finlandssvenskar ens blev gångbart i den offentliga debatten.

– Ordet finlandssvensk skapades under 1910-talet som ett resultat av den nya situation de svenskspråkiga hamnade i på grund av lantdagsreformen 1906 och ståndssamhällets formella upplösning, då svenskans politiska, ekonomiska, sociala och kulturella inflytande minskade, säger Klinkmann.

Då hade uttrycket "svenskatalande bättre folk" redan hunnit valsa runt i den offentliga debatten i flera decennier. Klinkmann har tittat närmare på tidningsinsändare under 1880-talets språkpolemik, där det kunde låta så här:

"Finnarna har genom hårt kroppsligt arbete fått försörja de där 'bättre folk' och därför tror tydligen svenskarna att de har rätten att kalla sina trofasta drängar för 'sämre folk'."

Men det går inte ens att svara på om uttrycket från början är finsk- eller svenskspråkigt. Förledet "svenskatalande" i stället för svensktalande skorrar kanske falskt i svenska språköron i dag, men det är inget bevis för att uttrycket skulle ha uppkommit på finskt håll.

– Man kan tro att det är en felaktig översättning, men det stämmer inte. "Svenskatalande" är den äldre formen av ordet, det var så en svenskspråkig kallades på 1800-talet, säger Klinkmann.

Inom en liten klick i den svekomanska rörelsen frodades den germansk-svenska nationalitetsteorin, som hävdade att finlandssvenskar hörde till en högre stående nordisk-germansk ras. Men det är få som förknippar "bättre folk" med 1800-talets politiska svenskhetsivrare.

Pappa, Lärkan, båten ...

I dag har uttrycket framför allt två funktioner, enligt Klinkmann. Dels används det som en stereotyp bild av svenskspråkiga finländare, dels av de svenskspråkiga själva som en självironisk och humoristisk tankefigur.

– I första hand är det ett nedsättande uttryck som ibland används slentrianmässigt på finskt håll. Det är inte riskfritt att utifrån språket stämpla en grupp som dryg och oförskämd, med så mycket pengar i släkten att man aldrig behöver oroa sig. De flesta finlandssvenskar känner inte alls igen sig.

HIFK:s reklam är däremot enligt Klinkmann ett exempel på den självironiska funktionen.

– Genom att visa att man kan skämta om "bättre folk" kan uttrycket bli mindre eldfängt. Det handlar om att återerövra uttrycket ur en ny vinkel.

Självironi är ofta en faktor i finlandssvenskt identitetsbygge. Det syns också i modernare parodiska uttryck som är besläktade med "bättre folk", till exempel "pappa betalar" och "Lärkan, Hanken och Aktiabanken". Då är det ofta Helsingforsfinlandssvenskens förmodade livsstil som är i skottgluggen, som i Paul Olins och Wille Wilenius Duck Räpp från 1987:

"Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken

Farsan min är rik, vi äger båt och vik."

– De här tankefigurerna är lika svåra som "bättre folk" att spåra exakt. Men en sak kan vi vara säkra på: "bättre folk" kommer att dyka upp om och om igen också i framtiden, säger Klinkmann.

Läs också:

Här är Duck Räpp 2.0 – se videon (HBL 5.11.2015)

Historiker: Svenska tiden i Finland värre än kolonialismen i Kongo (HBL 13.8.2017)

Docent står fast vid sin åsikt: Svenska Finland vidrigare än Kongo (HBL 20.8.2017)

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18