Bästa läsare, möt Kjell Andersen – er vildmarksguide i konstens snårskog

I en artikelserie i HBL presenterar Kjell Andersen betydelsefulla verk ur konsthistorien 1850–1900. Bild: Cata Portin

I dag inleder HBL artikelserien "Pärlor från konstens historia" med konstkännaren Kjell Andersen som guide. Vi börjar 1850 och vågar lova en njutningsfull och allmänbildande resa fram till sekelskiftet.

Egentligen skulle det bli en bok, läraren Kjell Andersens djupdykning i konsthistorien. Efter otaliga museibesök på olika håll i världen och en viss överkonsumtion av alltför torra konstböcker, uppstod ambitionen att skriva en rapp och personligt hållen konsthistorik.

Ett manuskript blev det också. Med start 1423 har Andersen skrivit små reflexiva texter om inte mindre än 2 500 verk. Men någon bok blev det inte. Den som är ens lite bekant med förlagsbranschen kan säkert ana orsaken: att trycka en konstbok med 2 500 bilder i hög kvalitet vore extremt dyrt.

Sedan hösten 2019 har Andersen i stället delat med sig av sitt arbete på Facebook, och den som följt projektet kan intyga att det varit en lika underhållande som allmänbildande resa.

Kjell Andersen och HBL inbjuder nu alla läsare att följa med på en etapp. Vi startar 1850 och slutar 1900, och vår vildmarksguide i konstens snårskog avslöjar att vi kan vänta oss många stimulerande möten.

– Det är alltid spännande när man kan känna att man slagit in på en väg. Under perioden 1850–1900 finns en tydlig utveckling som vi kan följa, från salongsmåleriet i Frankrike mot ett allt friare uttryckssätt.

Enligt Andersen kan den konstnärliga utvecklingen spåras till de sociala omvälvningarna som ägde rum under 1800-talet. Tidigare hade kyrkan, adeln och kungahusen varit de stora köparna av konst, men 1850 har borgerskapet definitivt tagit över som den dominerande samhällsklassen i Europa.

– Nu var det deras smak som bestämde. Det gav mera frihet åt konstnärerna. Från 1850 och framåt kommer det konstnärer som vågar gå en egen väg – och det blir spännande!

Mer idéinnehåll än teknik

Den första delen av Pärlor från konstens historia publiceras i dag, lördagen den 4 april. Under våren och försommaren väntar ytterligare 19 delar. I varje del presenteras tre betydelsefulla eller intressanta verk med stjärnbetyg och en kort karaktäristik. Andersen berättar att han inspirerats av bland andra Frans G Bengtsson och Alf Henrikson i sitt sätt att presentera det historiska materialet.

– De litar på att läsaren kan tänka och förstå. De skriver utifrån sitt egna funderande, och det skapar en kommunikation med läsaren. Det har också varit min utgångspunkt, säger Andersen.

I många texter försöker du föreställa dig vilket tillstånd – socialt, ekonomiskt eller känslomässigt – som konstnären befunnit sig i vid tavlans tillblivelse. Varför?

– Jag tänker mig att det blir mer personligt så. Det är också något jag ofta saknat i den konsthistoria jag själv läst.

Hur mycket poetisk frihet har du tagit dig här?

– Allt baserar sig på fakta och research, men det finns några smågissningar då jag ställt mig frågan "Hur skulle Monet ha uttryckt sig när han kände så här?". Säkert anser någon att jag borde ange när något inte baserar sig på brev eller andra källor – och jag ger dem rätt, men stilistiskt skulle det inte passa i det här materialet.

Vad brukar du titta efter i mötet med en målning?

– Utan vidare finns möjligheten att stanna vid det tekniska. Hur är den målad? Hur faller ljuset? Men oftare är det nog idéinnehållet som intresserar mig. Vilka tankar väcker tavlan hos den som ser den? Vad ville konstnären förmedla?

Har du nån favorit att flagga för redan nu?

Claude Monet är intressant att följa under en lång tid. Egentligen tycker jag ännu mer om Auguste Renoir som konstnär och som människa, men tyvärr är han riktigt intressant bara under en väldigt kort period, 1874–1876.

Om vi tittar mot hemknutarna då?

– Under den första delen av perioden är det påfallande många norrmän som är framstående, medan Danmark redan haft sin guldtid. Men vi kommer att få möta Anders Zorn i toppform – liksom Albert Edelfelt och Helene Schjerfbeck.

Förresten: Om konsten är en snårskog, var riskerar vi mindre bevandrade att gå vilse?

– Vi blir från många håll itutade att en tavla av Modigliani eller Picasso är ett storverk. Det är en otrolig vanföreställning! Inte blev allt de rörde vid till guld! Som alla människor kunde de också lyckas mindre bra.

Hur ser du på betygsskalan med en till fem stjärnor?

– För att vara femstjärnig måste en tavla givetvis var välmålad, men det räcker på inget vis. Den måste också ha ett så personligt tilltal att den verkligen griper tag i åskådaren. Gärna ska den på något vis ha lett konsten framåt. Här är det så mycket som krävs, att också fyra stjärnor är att betrakta som världsklass.

– Men sådana skalor är förstås helt subjektiva.

Är det ännu något du vill hälsa läsarna?

– Ja! Som feminist känner jag en vånda över att det är så få kvinnliga konstnärer som presenteras. Ända sedan starten har jag på alla sätt försökt lyfta fram de kvinnliga konstnärer som funnits. Men ännu under den här perioden utgör de en väldigt liten del. Finland är fantastiskt på det viset: vårt land var först i världen att ha en stor andel framstående kvinnliga konstnärer.

– Det kan vi vara stolta över!

Läs också: Del 1 – Konsten söker sin väg

Född: Den varma sommaren 1959.

Familj: Min dotter.

Gör: Är lärare, konstkännare och inte själv främmande för penna, pensel och palett. Vid sidan av lärarvärvet har han hunnit med utställningar, illustrationer, affischer och serier.

Aktuell: Agerar "vildmarksguide i konstens snårskog" då han i samarbete med HBL bjuder på artikelserien "Pärlor från konstens historia 1850–1900".

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning