Barnträdgårdslärare känner att deras jobb uppskattas

Stolta barnträdgårdslärare. Studerande Sofia Leivonmäki, Lina Arponen, Jenny Langenskiöd, Alexina Blomqvist, lektor Janne Mansikka, Fanny Österlund, lektor Ann-Christin Furu och i förgrunden Linnea Holm vid kandidatprogrammet i pedagogik vid Helsingfors universitet deltar i dagens 125-årsfestseminarium.Bild: Leif Weckström

Det har i höst gått 125 år sedan man började utbilda barnträdgårdslärare i Finland. Trots att mycket har hänt under åren är utgångspunkten fortfarande densamma nu som då: barn lär sig genom att leka, rita, musicera och röra på sig.

Det är ett gäng ivriga och målmedvetna studerande som ägnar dagarna åt småbarnspedagogik i teori och praktik vid Helsingfors universitets lokaler i Kronohagen. Årskursen med sexton studerande vet att de är eftertraktade på arbetsmarknaden och de flesta av dem jobbar redan vid sidan av studierna på något daghem.

– Barnträdgårdslärare är ett viktigt jobb och det behövs kompetent personal inom branschen. Jag har redan märkt att den yrkeskunskap vi får här är uppskattad ute på fältet, säger Jenny Langenskiöld, andra årets studerande.

Fakta

125 år med barnträdgårdslärare

1888 Hanna Rothman grundade den första folkbarnträdgården i Sörnäs, enligt tysk modell. Den var avgiftsfri och tänkt som hjälp i vardagen för fabriksarbetande kvinnor med många barn.

1892 Rothman började tillsammans med kollegan Elisabeth Alander utbilda barnträdgårdslärare vid Sörnäs folkbarnträdgård. Utbildningen riktade sig till ogifta flickor ur bättre bemedlade familjer, för att ge dem en social status i samhället.

1908 Barnkrubba och barnträdgård öppnades i det nybyggda Ebeneserhuset på Helsingegatan, dit också barnträdgårdslärarseminariet flyttade.

Ända fram till 1960-talet var det önskvärt att barnträdgårdslärare skulle vara ogifta damer, som avstått från det biologiska moderskapet till förmån för ett andligt moderskap.

Utbildningen av barnträdgårdslärare blev statlig så sent som 1977 och fogades till Helsingfors universitet 1995.

Helsingfors universitet startade ett svenskt kandidatprogram i småbarnspedagogik 2011, först i samarbete med Åbo Akademi, men sedan i höst helt i egen regi.

Helsingfors universitet har haft ett kandidatprogram för småbarnspedagogik sedan 2011, först i samarbete med Åbo Akademi, men sedan i höst ansvarar HU ensam för utbildningen av barnträdgårdslärare i Helsingfors. Att utbildningen kan genomföras i södra Finland var avgörande för många av de studerande, som alla är kvinnor.

– För mig var det enda alternativet att studera i Helsingfors, jag hade redan ett liv här nere. Jag har arbetserfarenhet från daghem, så jag vet att jag trivs, nu känns det viktigt att skaffa sig behörighet också, säger Fanny Österlund, som dagligen pendlar från Karis till Helsingfors.

– Jag kommer direkt från gymnasiet och saknade erfarenhet, men jag gillar barn och vill arbeta med dem i framtiden. Studierna går bra, även om de är mera krävande än jag kunde tänka mig i förväg. Det mest fantastiska är när någon förälder kommer fram och berömmer mig för det jobb jag gör med deras barn – jag känner att de uppskattar mitt jobb redan nu, trots att jag inte ens är färdigutbildad! säger Lina Arponen.

Många jobberbjudanden

De är alla medvetna om bristen på behörig daghemspersonal, de får ständigt flera erbjudanden om inhopp på daghem än vad de kan ta emot på grund av studierna, som är ganska tidskrävande. Under de praktiska kurserna i exempelvis handarbete, musik och gymnastik måste man vara närvarande till 90 procent.

Att det behövs mera barnträdgårdslärare har också regeringen noterat, för kvoten för studerande vid landets samtliga universitet ska höjas så att det utexamineras tusen pedagoger mera under de kommande fem åren. För den svenska linjen vid HU betyder det här att kvoten höjs från 20 till 30 platser nästa höst.

– Vi jobbar ständigt med att statusen för både utbildningen och barnträdgårdslärareyrket ska höjas. Forskning visar tydligt att perioden under skolåldern är viktig, då sätts grunden för allt framtida lärande, säger lektor Janne Mansikka.

– I Finland börjar barnen senare i daghem än i de andra nordiska länderna, men det kommer småningom att förändras då vårdledigheten blir kortare. Därför behövs också flera barnträdgårdslärare i framtiden, säger lektor Ann-Christin Furu.

En annan sak som kommer att öka antalet barn inom småbarnspedagogiken är förslaget på avgiftsfri dagvård, som är aktuellt i flera kommuner. Universitetslektorerna tycker att förslaget är bra, de är inte oroliga för att dagvårdens status sjunker om avgifterna slopas för en viss årsgrupp.

– Vi vet att småbarnspedagogiken har störst betydelse för de barn som kommer från lägre socioekonomiska förhållanden, det är de barn som först får stanna hemma när familjer upplever att de måste spara pengar, säger Furu.

Trots att pedagogerna vill få in allt flera barn på daghem är det inte för att de allt tidigare ska börja lära sig siffror, bokstäver och fakta, den biten hör fortfarande till skolan.

– Dagens småbarnspedagogik sätter barnet i centrum, vi utgår ifrån barnets egen nyfikenhet och låter det utforska sin omgivning på sin egen nivå. Vi vet att barn lär sig nya saker genom att leka, sjunga, rita och röra på sig och där har vi pedagoger redskap att hjälpa dem. En av daghemmens viktigaste uppgifter är fortfarande att lära barn att leka i grupp och fungera i olika sociala sammanhang, säger Furu.

Det här visste också Hanna Rothman och Elisabeth Alander redan på 1880-talet. De var två finlandssvenska damer som fått sin barnträdgårdslärarutbildning i Berlin och importerade den tyska modellen till Helsingfors och Sörnäs, där de öppnade den första folkbarnträdgården och kort därefter började utbilda barnträdgårdslärarinnor. Det var där dagis fick sin början för 125 år sedan.

125-årsjubileet firas med ett festseminarium i dag, fredagen den 20 oktober klockan 9 i Helsingfors universitets festsal på Unionsgatan 34. Tillställningen är öppen för allmänheten.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33