Barnoperan Dumma Kungen speglar dagens samhälle

Ministern Mys och hovet. Roberto Cacciatore gör en av de bärande rollerna som kungens minister Mys, det är han som ser till att allt det praktiska fungerar i Mittland.Bild: Leevi Korpikoski

I kväll är det premiär för något så ovanligt som en finlandssvensk barnopera. Musikinstitutet Kungsvägen visar den nyskrivna pjäsen Dumma Kungen, som handlar om främlingsfientlighet, utanförskap och bristande språkkunskaper.

Dumma Kungen är Musikinstitutet Kungsvägens bidrag till firandet av Finlands 100-årsjubileum. Institutet har redan länge haft en operastudio, där studerande har fått lära sig att sjunga delar ur olika operor. Men det här är första gången som biträdande rektor och pjäsens producent Susanne Norrbäck-Råman sätter upp en hel opera. Nästan 50 barn och unga musiker deltar i produktionen.

– Idén till operan kläcktes redan för två år sedan, då vi bad författaren Monica Vikström-Jokela skriva en text. Rollerna tillsattes i februari i år och sedan dess har vi övat flitigt. Kompositören Cecilia Damströms musik är inte lätt att sjunga, det går högt ibland. Dessutom är texten viktig i en opera, så eleverna har fått jobba hårt på att texta tydligt, säger Norrbäck-Råman.

Titeln Dumma Kungen härstammar från Vikström-Jokelas egen skoltid i Åbo, det var en lek som flickorna lekte på rasterna. När hennes barn var små hittade hon på sagor om dumma kungar när de åkte länga sträckor med bil. Men bakgrunden till den här pjäsen hittas nog i samhällsdebatten som fördes då för att par år sedan, då diskussionen om invandring gick som hetast.

– Jag tyckte först att jag skrev en väldigt överdriven historia om den oerhört tontiga kungen och den lika fördomsfulla drottningen. Men surfar man in på webben och läser kommentarer till vissa diskussioner ser man att det finns människor som är helt i samma klass med dem. Så visst bottnar texten i händelser från vår vardag, men målgruppen är trots allt förskolebarn plus minus några år.

En saga i ovanlig form

Det här var första gången Vikström-Jokela skrev ett operalibretto så hon var först lite fundersam till den nya konstformen.

– Vad är det som gör pjäsen till en opera, förutom musiken då? var min första fråga. Men Cecilia gav mig fria händer och till slut var jobbet inte hemskt annorlunda jämfört med att skriva manus. Jag vill med operan berätta en saga i en form som barnen inte är vana vid, säger Vikström-Jokela.

Studerande vid musikinstitutet gör samtliga roller i operan och spelar alla instrument i orkestern utom cellisten, som är anställd. Aurora Djupsjöbacka och Roberto Cacciatore är två av dem som gör bärande roller i Dumma Kungen. De studerar båda klassisk sång och har också deltagit i operastudions verksamhet, så de har en viss erfarenhet av att sjunga opera. Det här är dock första gången de båda gör en riktig operaroll.

– Det är jätteroligt. Det har varit fascinerande att se vilket stort maskineri det behövs bakom en föreställning, med orkester, körer och all rekvisita, säger Djupsjöbacka, som spelar Polis Alice.

– Jag studerar klassisk solosång och blev erbjuden rollen som Minister Mys, för det behövdes någon som kan sjunga de lägre stämmorna, berättar Cacciatore.

Viktigt budskap

De tycker båda att operans budskap passar bra i dagens samhälle, att många är lite rädda för det som är okänt men bara man lär sig känna nya människor så visar det sig ofta att man har mycket gemensamt.

– Min rollfigur är en bestämd men godhjärtad polis som håller ordning i Mittland. Hon tvingas göra som kungen säger, men är mycket mera öppen för nya fenomen. När det ordnas en tävling i kompiskånk väljer polisen en av nykomlingarna som sitt par, berättar Djupsjöbacka om operans handling.

För att smälta in i rollen som Minister Mys har Roberto Cacciatore låtit skägget växa de två senaste månaderna.

– Jag har börjat tycka om mitt nya skägg och funderar på att behålla det efter föreställningarna. Jag tycker att sista sången i operan sammanfattar budskapet på ett bra sätt: Alla är inte likadana, men alla liknar vi varandra.

Fakta

Dumma Kungen

Musikinstitutet Kungsvägen sätter upp den nyskrivna barnoperan Dumma Kungen för att fira Finland 100 år. Texten är skriven av Monica Vikström-Jokela och musiken komponerad av Cecilia Damström. Pjäsen regisseras av Seija Metsärinne och Kristian Nyman är kapellmästare.

Operan passar för barn som har fyllt 4 år. Den visas på Nya Paviljongen i Grankulla.

Pjäsen ges bara sju gånger under de kommande dagarna. Premiären är i kväll klockan 18. På lördag ges två kvällsföreställningar och på måndag och tisdag den 13 och 14 november visas pjäsen dagtid för skolor och daghem.