Barnombudsmannen orolig över de krav som ställs på unga

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen säger att kraven som ställs på unga är till mer skada än nytta. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Du orkar inte gå till skolan, du har inget jobb, du är kanske ensam, kraven på dig känns för stora – då finns det en risk för att du är eller håller på att bli marginaliserad. Barnombudsmannen Elina Pekkarinen säger att vi måste ändra kravbilden och sluta höja 10-L studenterna till skyarna.

Fem till tio procent av de mellan 18 och 29 år har problem med att engagera sig och komma in i vuxenlivet. Marginalisering bland unga är ett verkligt problem, och värst är det för dem som drabbas.

– Det är en stor tragedi om det händer, och vi borde göra allt vi kan för att motverka det, säger barnombudsmannen Elina Pekkarinen då HBL ringer upp henne för att diskutera ämnet.

Press och förväntningar

I dagsläget ställs det stora krav och förväntningar på unga. När du har gått ut grundskolan eller andra stadiet – helst med toppbetyg – ska du veta vad du vill bli och vad du ska studera.

Pekkarinen tycker att det är viktigt att vi pratar om att alla är viktiga i samhället, inte bara toppstudenterna.

– Det finns rum och behov för alla i vårt samhälle, inte minst nu när antalet äldre människor i landet är stort, säger Pekkarinen.

Enligt henne läggs det för mycket fokus på de studerande som lyckas jättebra i till exempel studentskrivningarna.

– I våras var alla medier återigen fulla av intervjuer med dem som hade skrivit tio L och ska fortsätta med att studera juridik eller medicin. Jag tycker att vi gör ganska mycket skada med den här typen av rapportering.

Pekkarinen säger att vi också borde uppmärksamma dem som bara är nöjda att de klarade gymnasiet, och på så sätt ändra på kravbilden.

– Var är intervjuerna med pojkarna som har sju i medeltal, är jätteglada att de klarade av skolan och nu ska börja studera något helt annat?

"Vardagen är ganska tråkig"

Rutiner är otroligt viktiga för att få vardagen att flyta på och undvika risken för att marginaliseras.

I dagsläget omges unga av distraktioner som ofta är mer lockande än att ta itu med skoluppgifter. Att knäppa på tv:n eller datorn och titta på Youtube eller Netflix dagarna i ända kan vara en orsak till att en ung person inte klarar av att hänga med.

Dessutom är det ju roligare att tillbringa kvällarna ute med kompisar än att sitta hemma med uppsatsen som ska vara klar i morgon. Elina Pekkarinen tror att vi måste vara ärligare med ungdomarna och förklara att livet inte alltid är så roligt.

– Vardagen är ganska tråkig. Vi måste gå och lägga oss på kvällen och vakna upp klockan sju på morgonen. Vi måste röra på oss, sköta vår hygien och äta ordentligt, säger hon.

Många barn och unga lär sig dessa rutiner i ett tidigt skede hemma, men inte alla.

– Det är mycket svårare att lära sig senare i livet. Därför är det viktigt att det finns ungdomsarbetare, socialarbetare och kompisar som kan hjälpa.

– Har man svårt att till exempel stiga upp på morgnarna kommer man ha väldigt svårt att klara av arbetslivet, som är ganska tufft, säger Pekkarinen.

Hon förstår att unga som inte fått lära sig vardagsrutiner i hemmet kan ha väldigt svårt att hitta någon mening med dem.

– Det är jättesvårt, men inte omöjligt. Det är något vi måste komma ihåg, att det går att hitta en betydelse i rutiner.

Riskfaktorer

Marginalisering kan drabba vem som helst, men enligt Pekkarinen visar forskning att en del faktorer påverkar risken att marginaliseras i större utsträckning än andra.

– De mest kända riskfaktorerna är psykisk ohälsa, fattigdom inom familjen, och låg utbildningsnivå hos föräldrarna.

Sannolikheten för marginalisering är alltså större för individer med den här typen av bakgrund. Dessutom behöver familjer med dylika problem ofta hjälp med barnskyddsfrågor. De har heller inte speciellt starka sociala nätverk.

– Det är mycket som spelar in, vilket gör det ännu svårare för den unga att klara av till exempel studier.

Den som marginaliseras löper också risk att drabbas av en rad andra problem.

– Det finns en korrelation mellan marginalisering och psykisk – men även fysisk – ohälsa. Det kan även leda till drog- och alkoholmissbruk och till ensamhet, säger Pekkarinen.

Enligt henne är det ofta väldigt svårt att avgöra vad som är hönan och vad som är ägget när det gäller marginalisering och utanförskap.

– Det är en ond cirkel och det är ofta svårt för ungdoms- eller socialarbetarna att veta vilket problem som borde tas itu med först.

Svårast är det ändå för den unga.

– Nya problem kan uppstå i jakten på svar och lösningar. Unga som är i desperat behov av socialt umgänge och sällskap kan inleda rent utsagt skadliga relationer med andra människor.

Forsby–fallet – ett brutalt mord där en 16-årig pojke misshandlades till döds av tre jämngamla pojkar i vintras – är enligt Elina Pekkarinen ett exempel på vad marginalisering och bieffekterna av det kan leda till i värsta fall.

– Det är ett skräckexempel. Alla behöver kompisar och vara en del av en grupp.

Vad kan vi göra för att förebygga?

Risken för att en individ hamnar utanför samhället kan förebyggas, men det behöver göras i ett så tidigt skede som möjligt. Elina Pekkarinen säger att de barn som är "osynliga" redan i grundskolan löper större risk att marginaliseras.

– De barnen gör ofta inte så mycket väsen av sig, vilket kan leda till att de inte får den hjälp de behöver.

Alla barn behöver kompisar och vara en del av en grupp, men det är inte alltid så lätt att beakta alla 300 barn i ett stort lågstadium.

– Skolor är stora sociala organisationer. Det är omöjligt för lärarna att känna varje enskild elev, men vi borde försöka göra det. Dynamiken i skolorna ska få alla att känna att de är en del av en helhet.

Detsamma gäller familjerna.

– Det ska vara låg tröskel för dem att söka hjälp. Det är viktigt att de känner till vilka myndigheter som finns till hands och att myndigheterna i sin tur är medvetna om de utsatta familjerna, samt att familjerna kan utveckla sociala relationer med andra, till exempel i grannområdet.

Marginalisering av grupper

Elina Pekkarinen lyfter även fram vikten av att motverka marginalisering av olika grupper i vårt samhälle.

Enligt henne visar socialpsykologisk forskning att grupper som inte integreras lätt kan utveckla en misstro mot samhället och andra grupper

– Vi kan inte se på vissa grupper som våra fiender, eller som mindre värda. Då finns det en risk att de grupperna börjar leva enligt sina egna normer.

Vidare kan problemet leda till att vissa grupper och tillhörande medlemmar slutar lita på myndigheter.

– Unga litar fortfarande på myndigheter i Finland, men de litar allt mindre på varandra. Det är ett steg i fel riktning, säger Pekkarinen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning