Barnens rättigheter i fokus

Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Växelvis boende, rätt att upprätthålla nära relationer också till andra än föräldrarna, utvidgad skyldighet att utreda barnets åsikt. Allt det här finns med i ett nytt arbetsgruppsförslag till vårdnadslag.

För en dryg vecka sedan lade Justitieministeriets arbetsgrupp fram sitt förslag om hur lagen om vårdnaden av barn borde ändras. Det handlar om hur barn ska vårdas efter skilsmässor och separationer, om barnens umgängesrätt och också om rätten att upprätthålla nära relationer till andra vuxna än de biologiska föräldrarna.

Den förra lagen trädde i kraft 1984 och även om den har kompletterats är den hopplöst föråldrad. På drygt trettio år har mycket förändrats när det gäller hur vi ser på barn, familjer och samhället. I dag erkänner samhället att familjer inte ser ut bara på ett sätt utan kan ha många olika former. Förutom kärnfamiljen med två vuxna av olika eller samma kön finns bland annat ensamförsörjare, och ombildade familjer med mina, dina och gemensamma barn. Det är något som måste avspeglas i lagstiftningen.

En annan viktig förändring är att inte bara erkänna utan också möjliggöra att alla beslut om barns liv ska ha barnets rätt och intressen i centrum.

Det handlar till exempel om barnets rätt att leva ett vardagsliv med sina föräldrar också efter en skilsmässa. Den vanligaste modellen ännu för en tid sedan var att skilsmässobarn bor med sin mamma, medan pappan träffar dem vartannat veckoslut. Det gav inte möjlighet till ett gemensamt vardagsliv för barn och deras pappor.

Det har också många familjer insett och det har till exempel blivit vanligare med växelvis boende eller en mer flexibel umgängesrätt. Men det är inte en modell som vår lagstiftning har erkänt och därmed har den inte heller uppmuntrats. Tvärtom avrådde socialmyndigheterna länge från växelvis boende.

I arbetsgruppens förslag finns nu växelvis boende med. Men arbetsgruppen föreslår att barn inte ska kunna vara skrivna hos båda föräldrarna, utan bara den ena. Det påverkar rätten till olika förmåner som barnbidraget, bostadsbidrag, skolskjutsar med mera. Arbetsgruppen hänvisar till att olika förvaltningsområden måste bedöma varje förmån separat. Men signalen är klar: förmånerna borde kunna delas rättvist så att de inte skapar onödiga konflikter mellan föräldrarna. Kanske remissen som pågår till början av december kan resultera i konkreta förslag på den här punkten.

I Sverige är principen om att barn är skrivna bara på en plats densamma, men föräldrarna har möjlighet att dela på stöd och förmåner.

Eftersom familjekonstellationerna och modellerna kan variera mycket är det viktigt att bestämmelserna är flexibla och kan anpassas till olika situationer.

Tanken är också att skriva in i den nya lagen att vårdnadshavarna till barn har en skyldighet att värna om barnets nära relationer. Det kan gälla mor- och farföräldrar, eller den ena förälderns tidigare partner, eller fosterföräldrar. Barn ska ha fortsatt umgängesrätt med människor som står dem nära, även om och när de vuxnas inbördes relationer förändras. Frågan ställs förstås på sin spets i konfliktsituationer. Om den här förändringen godkänns innebär det att ett avtal om umgängesrätt med andra än föräldrarna kan skrivas, eller vid behov slås fast i domstol.

Det här är en välkommen förändring. Det kräver mognad av de vuxna att inse vad som ligger i barnets intresse och att inte använda barnet som slagträ i de vuxnas konflikter.

Det är också bra att arbetsgruppen lyfter fram problematiken där den ena föräldern försöker alienera barnet från den andra föräldern, till exempel genom att hindra eller försvåra umgänget eller på annat sätt skada relationen.

Arbetsgruppen påpekar också att föräldrarna har skyldighet att informera varandra om planer som påverkar barnets liv, till exempel flyttningar.

Förslaget understryker också barnens rätt att bli hörda och att få ta del av diskussionen som gäller deras liv. Det ska göras på ett sätt som beaktar barnets ålder och utveckling. Meningen är att lagen ska innehålla detaljerade bestämmelser om hur det här ska gå till. Inga åldersgränser skulle alltså längre finnas.

Barnombudsmannen Tuomas Kurttila anser att arbetsgruppens förslag innebär ett genombrott för vår lagstiftning och våra myndigheter när det gäller att sätta barn och deras intressen i centrum. Det är på tiden. Finland har inte utmärkt sig på den här punkten.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08