Barndomsdrömmen gick i uppfyllelse: En egen ångbåt

I ångbåtssammanhang hör Eemeli Parviainen ofta till de yngsta entusiasterna. ”Äldre har gett många goda råd och tips på vägen.” Bild: Karl Vilhjálmsson

Genom S/S Suntti uppfylldes Eemeli Parviainens barndomsdröm – en egen ångbåt. I dag åker han ut på Pyhäjärvi i Birkaland minst en gång i veckan och älskar de beundrande blickarna som riktas mot den egna ångaren.

Sjön är spegelblank, värmen tryckande och i söder hopar sig mörka moln. Psssss ... från ångpannan hörs ett svagt pysande ljud, vattnet närmar sig kokpunkten.

Serie

Jag och min manick

I den här serien möter vi människor som berättar för oss om sin passion.

Förberedelserna har inletts en timme före avfärd. Eemeli Parviainens bror Elias Parviainen har pumpat in vatten i ångpannan, kompisen Saku Lehtinen har huggit den torra björkveden i mindre klabbar och Eemeli Parviainen har i egenskap av maskinmästare granskat motorn, tänt eld under pannan och följt med att den inte hettas upp alltför fort.

Eemeli Parviainen delar ut kläder åt manskapet. Lehtinen, som ska hålla i rodret, får en kaptensdräkt, Elias Parviainen en flanellskjorta i gammal stil och Eemeli Parviainen klär sig dagen till ära i en skinande vit flanellskjorta, vadmalsbyxor och svarta skinnstövlar. Stövlarna glänser som om någon smort dem med fet skokräm och på sätt och viss är de smorda, av den ekologiska rypsoljan som stänker från motorn.

Parviainen har dagen till ära klätt sig i vadmalsbyxor och glänsande stövlar. Bild: Karl Vilhjálmsson

Ett livsverk

S/S Suntti är något av Parviainens livsverk. När fartyget sjösattes i juli 2014 var Parviainen 31 år gammal och bygget hade pågått i 14 år.

– Jag byggde modellbåtar som barn. Min första ångbåtstur gjorde jag som treåring på Tarjanne som än i dag trafikerar linjen Tammerfors–Virdois.

Insikten om att själv kunna bygga en båt föddes när Parviainen funderade vad han skulle göra efter grundskolan. Han besökte en yrkesskola som hade öppet hus, såg elever som gjorde gjutformer och fattade tycke för verkstaden. Som slutarbete i skolan göt han motorns cylinderblock. Monteringsarbeten och andra byggjobb gjorde han efter hand i föräldrahemmets garage.

Fick du lust att börja något nytt projekt när Suntti var klar?

– Inte alls. De två första åren har gått till att lära känna båten och motorn och jag har kontinuerligt förbättrat den. Just nu jobbar jag med en ny motor. Målet är att båten ska gå snabbare och inte skvätta så mycket olja.

I dag ligger ett tunt fettlager blandat med sot som en tät hinna över hela båten. I och med den nya motorn hoppas Parviainen att det ska bli ett slut på att alla som rör sig ombord åker hem med flottfläckar på kläderna.

Tammerfors nästa!

Maskinmästaren Parviainen är redo för Sunttis 54:e seglats. Målet är Tammerfors där Eppu Normaali ska ha konsert senare i kväll. Avståndet är knappt fyra sjömil (cirka sju kilometer) och Parviainen räknar med att resan kommer att ta kring en och en halv timme.

Eemeli Parviainen med brodern Elias Parviainen och kompisen Saku Lehtinen tar sig en tur på Pyhäjärvi. Bild: Karl Vilhjálmsson

Parviainen jobbar på ett gjuteri och har själv gjutit skeppsklockan och cylinderblocket till motorn. För tillfället är han vårdledig med familjens två barn. Bild: Karl Vilhjálmsson

När trycket i pannan nått rätt nivå och när motorn värmts upp så kastar vi loss. Motorn pyser och frustar i en jämn takt och varm ånga sipprar ut så att hela båten täcks i en tjock ångdimma. Parviainen ids inte fixa läckaget eftersom den nya motorn är på gång. Han låter ångvisslan ljuda över sjön, pumpar in nytt kylvatten och kollar trycket.

– En erfaren ångmaskinsentusiast sade en gång att en ångmaskin är som en person som behöver konstgjord andning, du får inte lämna den ensam för en endaste sekund.

Parviainen försöker överrösta motorljudet och ger en kort introduktion i ångteknik. Under ångpannan brinner den torra björkveden huggen i små, små klabbar. Värmen och rökgaserna rör sig sedan uppåt genom 53 smala rör som finns inne i den 63 liter stora ångpannan. Elden värmer vattnet som förvandlas till ånga. Ångan driver motorn som i sin tur driver propellern.

– Är det inte härligt, att glida fram i värdig takt.

Nytt, men gammal modell

När Parviainen en gång i tiden funderade på vad för slags båt han ville bygga hade han några riktlinjer:

– Den skulle vara behändig, möjlig att manövrera med liten besättning och den skulle vara lätt att dra upp på en trailer. Jag visste också att jag ville bygga nytt och inte restaurera gammalt.

Målet var ändå att bygga enligt gammal modell. En del nymodigheter unnade han sig ändå. Skrovets fogar är svetsade, inte nitade, eftersom arbetet annars tagit orimligt lång tid.

Ångpannan köpte han som ny från Sverige.

Under åren har Parviainen besökt andra ångfartyg, fått råd och tips av personer med lång erfarenhet av ångmaskiner och hjälp av bekanta och obekanta.

– Över 50 personer har hjälpt mig. Min mamma sydde presenningarna, en person gav propellern, en annan flaggstången.

En stor del av materialet på Suntti är återanvänt. Plåttaket har till exempel tidigare suttit på en sädestork. Det som Parviainen inte kunnat göra själv har han köpt som tjänster av andra.

Eemeli Parviainen ville bygga nytt och inte restaurera gammalt. Det enda gamla är flaggstången och propellern vilka han fått som gåva. Bild: Karl Vilhjálmsson

En ångbåt ska pysa lite ... Bild: Karl Vilhjálmsson

Knappa 3 knop

Medan vi sakta glider fram på Pyhäjärvi känner vi åskan passera på en kilometers avstånd. Vädret skiftar till störtskurar och åskbyar som lyfter upp vita gäss på sjön. Som tur är har vi medvind. Sunttis marschfart är knappa 3 knop (5,3 km/h) och Tammerfors, med Näsinneula som landmärke närmar sig sakta men säkert.

Parviainen berättar om Sunttis längsta resa hittills. Den gick från Kuru, där Suntti gjorde sin jungfrufärd, till Tammerfors. Resan var 25 sjömil och tog nästan 24 timmar.

– Då märkte jag att jag byggt ett onödigt stort vedförråd. Det gick bara 20 famnar ved på hela resan.

Suntti tuffar in i Ratinan suvanto, mitt i Tammerfors. Det är här Pyhäjärvi börjar. På norra sidan om staden, på andra sidan Tammerforsen finns Näsijärvi.

Stränderna är fullproppade med människor som kommit för att gå på konserten eller för att lyssna på den på avstånd.

Strömmarna är starka och Parviainen sätter sig vid rodret. Han tar en extra sväng inne i hamnbassängen och låter visslan ljuda flera gånger. Sunttis ankomst till Tammerfors undgår ingen.

– Jag har byggt den för att skryta.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46