Barn som söker asyl ska ses som barn, inte som asylsökande

Bild: HBL

Att bevaka barnets intressen och rättigheter betyder också att arbeta för att barnet återförenas med sin familj.

Inspirerad av Leo R. Hertzbergs inlägg om rättsskyddssystemet för asylsökande (HBL 22.4) önskar jag kommentera de ensamma asylsökande barnens situation. År 2015 anlände 3 024 asylsökande barn till Finland utan vårdnadshavare, året innan var antalet 196. Förra året steg siffran till knappt 300.

En minderårig asylsökande som kommer till Finland utan vårdnadshavare blir tilldelad en företrädare som skall se till att barnets rättsskydd och intressen bevakas och att dess röst blir hörd i myndighetsbeslut som berör barnet. Barnet har rätt till skolgång, kommunala hälsovårdstjänster och till ett rättsbiträde (jurist). Företrädaren utses av tingsrätten utifrån asylenhetens förslag. Uppgiften som företrädare upphör då barnet fyller 18 år, flyttar utomlands eller tilldelas en annan vårdnadshavare.

Migrationsverkets intervju, som Hertzberg skriver, är det första steget för behandlingen av en asylansökan. I detta skede har redan ett digert förarbete gjorts tillsammans med barnet. Företrädaren har upprepade gånger stiftat bekantskap med barnet på stödboendet eller i grupphemmet. Detta betyder regelbundna träffar där målet är att bygga upp förtroende och tillit samt att lyssna till barnets önskningar och behov. Barnet har rätt att bli hört och sett. Samtalen görs via tolkar och tolken bör göra sig förstådd, likaså bör barnet ha förtroende för tolken. Samarbetet med de anställda på stödboendet eller grupphemmet, det vill säga socialarbetare, handledare och frivilliga, är också av stor betydelse.

Vid Migris intervju har barnet rätt till ett rättsbiträde som närvarar vid intervjun. Företrädaren kontaktar rättsbiträdet. En Migri-intervju för en minderårig asylsökande kan även ske utan närvaro av ett rättsbiträde, men ifall att berättelsen är bristfällig, oklar och invecklad är närvaron av ett rättsbiträde nödvändig för att utreda oklarheter. Så sker i de flesta fall. Före Migri-intervjun träffar barnet rättsbiträdet tillsammans med företrädaren. Ändamålet med dessa möten är att barnet informeras om processen inför den förestående intervjun, man går tillsammans igenom personuppgifter, familjeförhållanden, reserutt och orsaken till varför barnet har blivit tvunget att lämna sitt land och varför barnet inte kan återvända dit.

Vid själva Migri-intervjun deltar vanligtvis fem personer: barnet, tolken, rättsbiträdet, företrädaren och överinspektören från Migri. Barnet bör under intervjun berätta sin berättelse så utförligt och detaljerat som möjligt. Därför är det särskilt viktigt att barnet erbjuds allt tänkbart stöd i denna ytterst krävande och påfrestande situation. Barnet har rätt att avvisa tolken ifall hen inte förstår tolken och barnet har rätt att uttala önskan om pauser då barnet så önskar. Både rättsbiträdet och företrädaren har rätt att under intervjun ställa specifika detaljerade frågor i avsikten att förtydliga och klargöra barnets berättelse och utsatta situation.

Att bevaka barnets intressen och rättigheter betyder också att arbeta för att barnet återförenas med sin familj. I dagens läge är detta snarast omöjligt. Ett barn som ansöker om asyl borde därför först och främst ses som ett barn – inte som en asylsökande.

Marie Lindfors-Airas företrädare, familjepsykoterapeut, Sjundeå

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning