Barn pinade ihjäl tärnunge – "Djurplågeri måste tas på större allvar"

Tärnungen var i så dåligt skick att den dog kort efter att den förts till djurskyddsföreningen för vård. Bild: Huvudstadsregionens djurskyddsförening

Fågelungar kastas hit och dit och igelkottar används som fotbollar. Huvudstadsregionens djurskyddsförening kräver att både föräldrar och myndigheter vidtar åtgärder för att förebygga och stoppa djurplågeri.

Huvudstadsregionens djurskyddsförening (Pääkaupunkiseudun eläinsuojeluyhdistys) tog nyligen emot en tärnunge som misshandlats svårt av en grupp barn. I ett inlägg på Facebook som fått stor spridning skriver föreningen om fallet.

– Fjäderbollen var på god väg att växa upp till en vacker tärna, men tyvärr stötte den på människobarn och rådbråkades så svårt att den dog av invärtes skador kort efter att den lämnats in för vård hos föreningens frivilliga.

– Ibland glömmer man bort att djuren känner rädsla och smärta.

Föreningen påtalar också att misshandeln av tärnungen inte är en isolerad händelse. Tvärtom.

– Det händer att vi får in flera sådana här fall under en och samma dag. Många historier är så grafiska att de inte ens kan återges här. Och hur många fall finns det inte som vi aldrig får kännedom om, där man sparkar igelkottar, kastar sten på djur och använder fågelungar som kastleksaker?

Ett brott

Föreningen uppger bland annat att man just nu tar hand om en igelkott som sparkats som en fotboll.

– I många fall dör djuren på den plats där misshandlarna lämnat dem, efter att de lidit i flera timmar, eller i dagar om de har verklig otur.

Den fredliga igelkotten faller ofta offer för misshandel. Bild: Mostphotos

Föreningen påminner också om att det är ett brott att döda fridlysta djurarter. I fallet med tärnungen kallades polisen till platsen. Barnen åkte fast och misshandeln avbröts. Men då förövarna var minderåriga kom de undan med en tillsägelse.

– Vi skulle hoppas att man tog den här sortens fall på tillbörligt allvar, och att föräldrar skulle ta sig tid för att tala med sina barn om att naturen och djuren måste respekteras. Djuren far illa om man sparkar dem eller kastar sten på den, och den som ser något sådant ska genast ingripa.

– Också vuxna gör sig skyldiga till den här sortens brott, och då kan man inte hävda att det handlar om oförståelse.

84 euro

Silver- och fisktärnor kan bli långt över 20 år gamla. De skickliga flygarna migrerar långa sträckor och tillbringar vintern i tropikerna. Båda arterna är fridlysta, och den som dödar en tärna är princip skyldig att betala staten 84 euro.

Systemet med prislappar på fridlysta djurarter är en unik, finländsk innovation som väckt internationellt intresse. De riktgivande värdena som varit i kraft sedan 2002 grundar sig på ett system utarbetat av ornitologen och professorn Risto A. Väisänen.

Ersättningssummorna utgår från hur sällsynt arten är, vilka hotbilder som riktas mot den, hur långlivad den är och hur snabbt den förökar sig.

Fåtaliga arter, som till exempel havsörnen (7 400 euro) har i regel ett högt värde, medan den som av någon orsak får för sig att döda en blåmes skulle komma undan med 17 euro.

Den fridlysta snoken förväxlas ofta med huggormen. Snokens gula "öron" är ett bra kännetecken: Bild: Mostphotos

Snoken, som ofta förväxlas med huggormen och därför slås ihjäl, ger "böter" på 252 euro. Men det är nästan aldrig någon som åker fast.

I Helsingfors väcker de plundrande måsarna och de allt annat än rumsrena vitkindade gässen årligen stor irritation. Men att ge sig på dem kan betyda en saftig nota. Ersättningsbeloppet för en silltrut är till exempel 757 euro, medan den vitkindade gåsen värderas till 336 euro.

Viktigt verktyg

Det kan verka märkligt att rangordna olika livsformer i pengar, men Tapani Veistola, specialsakkunnig vid Finlands naturskyddsförbund, har tidigare i HBL framhållit att de riktgivande värdena fyller en viktig funktion.

– Riktvärdena ger juristerna vid tingsrätterna en uppfattning om enskilda miljöbrotts grad. Det är en del av arbetet för att bevara biodiversiteten. Man måste kunna prissätta fridlysta arter på ett sådant sätt att den vanliga människan förstår deras betydelse, säger Veistola.

Riktgivande summor finns också för arter som klassas som vilt. De här värdena, fastställda av Jord- och skogsbruksministeriet, blir aktuella i samband med jaktbrott. Det handlar till exempel om stora rovdjur som fälls utan tillstånd.

År 2017 dömdes till exempel en ung man i Nousis att betala 4 500 euro i ersättning för att ha skjutit en varg, utöver sitt sex månader långa fängelsestraff för grovt jaktbrott.

Det dyrbaraste djuret enligt den här klassificeringen är den mycket sällsynta järven, som kan ge sin baneman en ekonomisk käftsmäll på 16 500 euro.

FAKTA

Riktgivande värden för fridlysta djur – några plock

Vanlig groda: 17 euro

Padda: 34 euro

Igelkott 101 euro

Nordisk fladdermus: 118 euro

Snok: 252 euro

Flygekorre: 1 009 euro

Fjällräv 7 400 euro

Saimenvikare: 9 755 euro

Blåmes: 17 euro

Talgoxe och sädesärla: 34 euro

Fiskmås: 101 euro

Skarv: 235 euro

Vitkindad gås: 336 euro

Silltrut: 757 euro

Berguv: 841 euro

Havsörn: 7 400 euro