Barn i låginkomstfamiljer upplever oftare stress och mobbning

Barn i låginkomstfamiljer har sämre möjligheter att idrotta än andra barn, och det får det att känna ångest, underlägsenhet och stress. Det ökar också risken för att de ska utsättas för mobbning, visar Rädda Barnens rapport. Bild: Niklas Tallqvist/HBL-arkiv

Barn i låginkomstfamiljer har sämre möjligheter att tillbringa fritiden med meningsfull hobbyverksamhet. Det ökar risken för utanförskap och mobbning, men också för att uppleva ångest och underlägsenhet, visar Rädda Barnens rapport.

"Ofta grälar mina föräldrar om vem som ska till butiken eftersom ingendera har pengar."

Så säger en person bland över tretusen barn och ungdomar i åldern 13–17 år som deltagit i Rädda Barnens enkät Barnets röst. Fokus ligger på hur familjens ekonomiska situation påverkar barnens vardag, fritid och välbefinnande. Citatet är från rapporten som släpptes natten till måndagen.

Barn och ungdomar som upplever att de tillhör en låginkomstfamilj har sämre möjligheter till hobbyverksamhet. De upplever också oftare mobbning, ångest, underlägsenhet och stress.

Över hälften av barnen bedömer att de lever i familjer med medelmåttig inkomstnivå medan 29 procent upplever att deras familj har mycket eller ganska höga inkomster och 14 procent anser sig tillhöra låginkomstfamiljer. För jämförelse beräknar Statistikcentralen att 12 procent av barnen i Finland lever i låginkomstfamiljer.

Klart är att arbetslöshet bland föräldrarna snabbt spelar in på familjens ekonomi och barnens möjligheter till hobbyer, och den vägen på deras välbefinnande.

"Vi bor i egnahemshus och mina föräldrar har inga skulder. Vi har råd att resa och vi har alltid mat och allt annat som har med basbehoven att göra", säger ett barn i en höginkomstfamilj.

"Vårt skafferi är oftast tomt, särskilt när jag är på tumis med mamma", svarar ett barn i en låginkomstfamilj.

Enkäten gjordes i våras då restriktionerna under coronaepidemin försämrade utkomstmöjligheterna i flera familjer.

"Min pappa är småföretagare och inkomsterna varierar. Mamma jobbar ibland men är ofta hemmamamma, och en sjubarnsfamilj använder mycket pengar", säger en person.

Ångest och skuldkänslor

Skilsmässor kan också försvåra barnens situation oskäligt, beroende på hur vårdnaden ordnas i praktiken.

"Pappa och mamma har gemensam vårdnad, men vi bor med mamma och mamma betalar för allt. Pappa tjänar mer än mamma och står inte för några av barnens kostnader", uppger en person.

Arbetslöshet och skilsmässor i familjen ökar risken för att barn och ungdomar ska hamna i en sämre position än sina jämnåriga. Bild: Mostphotos

Det är påfallande hur medvetna barn i låginkomstfamiljer är om familjens ekonomiska situation. I en del fall bidrar barnen själva till hushållsekonomin, antingen med studiestöd eller med egna löneinkomster. Vissa familjer klarar sig inte utan hjälp.

"Vi har ibland väldigt knappt om pengar, ibland har vi inte ens tillräckligt för mat. Då vänder vi oss till församlingen för mat. Jag har varit tvungen att sluta med min kära hobby eftersom vi inte har råd med träningsavgifterna", säger en person.

Hela 80 procent av de barn som anser sig tillhöra låginkomstfamiljer uppger att familjens ekonomiska situation stressar dem. Hos tre fjärdedelar av låginkomstbarnen väcker den krisande hushållsekonomin ångest, hos två tredjedelar skuldkänslor och hos drygt hälften känslor av förlägenhet.

Två tredjedelar av barnen i låginkomstfamiljer upplever att de är annorlunda än andra barn och lika många känner utanförskap. Drygt hälften upplever att de är mindre viktiga än andra jämnåriga, och 40 procent upplever att de har blivit mobbade eller diskriminerade på grund av familjens svaga ekonomi.

Jämförelsevis upplever 92 procent av barnen i höginkomstfamiljer ibland eller ofta glädje och tre fjärdedelar upplever stolthet över sin familjs ekonomiska situation.

Barnskydd och psykhjälp

Skillnaderna syns också i att 20 procent av alla barn i enkäten har fått hjälp av barnskyddsmyndigheterna, men bland barnen i låginkomstfamiljer är andelen 40 procent. Då 30 procent av alla barn uppger att någon i familjen åtminstone en gång har fått hjälp hos mentalhälsovården är siffran 46 procent i låginkomstfamiljer.

Idrott och motion är den vanligaste hobbykategorin bland barn och ungdomar medan kaféer eller restauranger är tvåa bland fritidsnöjena.

Drygt hälften av barnen i låginkomstfamiljer upplever att de är mindre viktiga än andra jämnåriga, och 40 procent upplever att de har blivit mobbade eller diskriminerade på grund av familjens svaga ekonomi. Bild: Mostphotos

Av alla barn deltar 45 procent i idrottsföreningars verksamhet, men andelen är högre i höginkomstfamiljer och lägre i låginkomstfamiljer. Tävlingsidrott är likaså en vanligare form i höginkomstfamiljer än bland barn i familjer med låga inkomster.

Enligt rapporten är det tydligt att familjens ekonomiska situation påverkar hur barnen upplever sina hobby- och fritidsmöjligheter. Hälften av barnen i låginkomstfamiljer anser att deras hobbymöjligheter och dåliga eller ganska dåliga och 40 procent upplever att de har dåliga möjligheter att delta i fester eller motsvarande evenemang. Nästan nio av tio barn i låginkomstfamiljer upplever att de har dåliga eller ganska dåliga möjligheter att resa.

När barnen och ungdomarna tillfrågas hur samhället borde stödja hobbymöjligheterna är det flera som vill ha subventionerade hobbymöjligheter. Många anser att utbudet är dåligt om man råkar bo i glesbygden och andra menar att de inte hittar det utbud som finns eftersom det inte marknadsförs tillräckligt på sociala medier.

"Alla hobbyer borde ha möjlighet till billig eller gratis verksamhet ens en gång i veckan", lyder ett omdöme.

Oro och drömmar

Rapporten visar att 88 procent av alla barn och ungdomar är åtminstone lite oroliga inför framtiden, 39 procent ganska eller mycket oroliga. Andelen ganska eller mycket oroliga är 33 procent i höginkomstfamiljer och 55 procent i låginkomstfamiljer.

Oberoende av socioekonomisk bakgrund är framtidsoron också allmännare utbredd bland ungdomar som tillhör en sexuell minoritet eller som lider av en kronisk sjukdom.

En procent av de som svarade på enkäten gick inte i skola eller på någon som helst utbildning vid tidpunkten för enkäten, oftast av hälsoskäl. Samplet är litet, men i den här gruppen var hela 70 procent ganska eller mycket oroliga inför framtiden.

Likväl har barnen och ungdomarna också framtidsdrömmar och framtidstro. Generellt gäller de flesta förhoppningarna ett lyckligt, tryggt och balanserat liv, hälsa, om att hitta en partner, bilda familj och äga en bostad. En del drömmer ännu större. Så här, till exempel:

"Att jämlikhet skulle råda överallt i världen och ingen skulle behöva ha ekonomiska bekymmer för att föräldrarna inte kan jobba."

Och:

"Jag drömmer om att världen en dag ska vara en bättre plats för alla och att jag på något vis kunde hjälpa nå detta mål."

Rädda Barnen har genomfört enkäten Barnets röst sedan 2001 för att kartlägga 13–17-åriga barns och ungas åsikter och erfarenheter kring varierande teman. Årets undersökning genomfördes som en webbaserad enkät 6–26 april då skolorna distansundervisade, och den fokuserade på hur barnen upplever sin vardag och fritid samt sina hobbyer och sitt välbefinnande.

Enkäten besvarades av totalt 3 129 barn i hela landet. Deltagarantalet var betydligt större än vid tidigare undersökningar.

Utifrån rapporten rekommenderar Rädda Barnen att regeringen tryggar tillräckligt uppehälle och basomsorg för barnfamiljer på sikt och att man garanterar alla barn likvärdiga hobbymöjligheter.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning