Barn i glesbygderna har sämre kondition – så här klarade sig femmorna i årets konditionstest

Femteklassarnas uthållighet har försämrats redan i flera år, visar Utbildningsstyrelsens Move-mätningar. Arkivbild från Stafettkarnevalen 2019. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Höstens Move-mätning visar att det finns regionala skillnader i skolbarnens kondition. Enligt UKK-institutets direktör Tommi Vasankari är en orsak att allt färre barn i glesbygderna går, cyklar eller skidar till skolan.

Eleverna i femte klass har allt sämre kondition, visar höstens resultat av Utbildningsstyrelsens Move-mätning. Utvecklingen syns i resultaten från det så kallade beep-testet som går ut på att eleverna springer en 20 meter lång sträcka fram och tillbaka så länge som möjligt. Ett ljudband med pipljud anger takten, och testet mäter deltagarnas uthållighet.

Särskilt flickornas resultat i femteklassarnas uthållighetstest har försämrats i jämförelse med fjolårets Move-mätning.

Den första Move-mätningen gjordes 2016 och femmornas uthållighet har försämrats i jämn takt sedan dess. Tommi Vasankari, direktör för forskningscentralen UKK-institutet, säger att en ökad användning av elektroniska apparater som mobiltelefoner kan vara en orsak till utvecklingen.

– Visst är jag orolig över att vi bär med oss skärmar överallt. Att sitta framför en skärm minskar på mängden motion.

Move-mätningen är Utbildningsstyrelsens fysiska test för femteklassare och åttondeklassare i Finland. Den första mätningen gjordes 2016 och årets mätning är den fjärde i ordningen.

Move-mätningen består av åtta olika test som mäter elevernas uthållighet, styrka, snabbhet, rörlighet, balans och motoriska grundfärdigheter.

48 668 femteklassare och 48 230 åttondeklassare deltog i årets Move-mätning. Fördelningen mellan flickor och pojkar är jämn i båda årskurserna.

Källa: Utbildningsstyrelsen

Sämre kondition i glesbygder

Mobiltelefonerna är emellertid inte den enda orsaken till att barnens kondition försämras, säger Vasankari. Enligt honom finns det tydliga regionala skillnader i femteklassarnas uthållighet – barn i glesbygder har i regel sämre kondition än barn i tätt bebodda områden.

– I synnerhet i områden med gles befolkning flyttar skolorna allt längre bort när närskolor läggs ned. Det gör att barnens skolväg blir längre, vilket leder till att det är allt mer sällan som man tar sig till skolan utan biltransport.

UKK-institutets direktör Tommi Vasankari säger att en orsak till att femteklassarnas uthållighet försämrats i synnerhet i glesbygderna är att barnens väg till skolan blir allt längre. Då går, cyklar eller skidar allt färre barn till skolan. Bild: Sebastian Backman/SPT

Samtidigt föds det allt färre barn och årskullarna blir mindre, vilket påverkar idrottsföreningarnas verksamhet framför allt i småstäder.

– Nu för tiden är det inte alls självklart att den lokala föreningen får ihop ett fotbolls- eller innebandylag för varje årskull, säger Vasankari.

Bland åttondeklassarna ligger höstens resultat av uthållighetstestet på ungefär samma nivå som i fjol.

Dödsfallet har inte påverkat antalet deltagare

Hösten 2018 dog en pojke i åttonde klass i en sjukdomsattack under Move-mätningens uthållighetstest i en Esboskola. Enligt pojkens familj hade han en sällsynt medfödd sjukdom.

En del skolor avbröt tillfälligt Move-mätningarna efter dödsfallet. Utbildningsstyrelsen konstaterade dock att uthållighetstestet är tryggt att genomföra.

Enligt Tommi Vasankari har dödsfallet inte påverkat antalet elever som deltar i Move-mätningen. Ungefär 80 procent av femmorna och åttorna i Finland deltog i höstens mätning. Fördelningen mellan flickor och pojkar är jämn i båda årskurserna.

Flickorna rörligare än pojkarna

20 meter skyttellöpning.

Höjning av överkroppen.

Armpress.

Femsteg utan ansats.

Kasta boll och ta lyra.

Kroppens rörlighet (på huk).

Kroppens rörlighet (sittande ställning).

Kroppens rörlighet (axelns rörlighet).

Källa: Utbildningsstyrelsen

Till skillnad från uthålligheten har elevernas muskelstyrka inte försämrats, visar årets mätning. Bland femmorna ligger muskelstyrkan på samma nivå som tidigare år och bland åttorna har muskelstyrkan ökat. I Move-mätningen mäts muskelstyrkan genom armpressar och höjningar av övre kroppen.

Vasankari tror att en orsak till åttornas förbättrade resultat är att årets mätning är den första där eleverna i åttonde klass redan har erfarenhet av en Move-mätning.

– De har redan deltagit i en Move-mätning när de gick i femte klass. Jag skulle våga påstå att en orsak till de förbättrade resultaten är att eleverna lärt sig vad som krävs i testet och vant sig vid muskelövningar.

I Move-mätningen testas också elevernas rörlighet. Resultaten visar genomgående att flickorna har klart bättre kroppsrörlighet än pojkarna, både bland femteklassarna och bland åttondeklassarna.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning