Barn faller offer för hård asylpolitik

Yazidiska flyktingbarn värmer sig vid en brasa i norra Grekland, i närheten av byn Idomeni. Bild: EPA/KOSTAS TSIRONIS

Nästan 50 miljoner barn ute i världen är på flykt för en bättre framtid. För den bråkdel som söker sig till Finland är de skärpta reglerna för familjeåterförening sista spiken i kistan, säger en Unicefdirektör.

Som om de globala flyktingströmmarna inte var en historia sorglig nog som sådan, är en förbluffande hög andel av alla rotlösa människor barn. En pinfärsk Unicefrapport slår fast att det nu finns nästan 50 miljoner barn på drift runtom i världen.

Över hälften av dem, 28 miljoner, flyr krig och konflikter de inte har en andel i. Ytterligare miljoner drar bort i hopp om en bättre framtid. Ofta, säger rapporten, är de här barnen så traumatiserade av det våld de upplevt att de inte förmår värja sig för nya hot som lurar på vägen: de riskerar att drunkna, svälta, törsta, kidnappas, falla offer för människohandel eller sexuella övergrepp, eller att mördas.

Nära på alla flyktingbarn är inte asylsökande: 10 miljoner har lämnat sina hem men stannat kvar i sitt hemland. Det garanterar inte att de slipper möta diskriminering eller främlingsfientlighet.

Den stora bild som rapporten Uprooted målar är förvisso bekant, men i detaljerna finns vissa obehagliga nyheter. Rapporten noterar att barn utgör en oproportionerligt stor och växande andel av alla flyktingar (barnen utgör en tredjedel av världens befolkning men hälften av flyktingströmmen).

Nytt är också att allt fler barn överskrider riksgränser ensamma. Förra året ansökte över hundratusen ensamresande barn asyl i 78 länder, och det är trefalt fler än året innan. Till saken hör att de som kommer ensamma löper högst risk för att utnyttjas.

Mest i fattiga länder

Så var finns de här barnen? Rapporten konstaterar att Turkiet är det land som har tagit emot flest flyktingar på sistone, och högst sannolikt det land som hyser flest barnflyktingar. Libanon är det land som hyser flest flyktingar i relation till befolkning, ungefär var femte människa i Libanon är flykting. Demokratiska republiken Kongo, Etiopien och Pakistan bär det tyngsta lasset om man räknar antalet flyktingar i relation till landets ekonomi.

– Mot den bakgrunden är Finlands situation kanske inte fullt så betungande som många vill låta påskina, säger Inka Hetemäki, programdirektör vid Unicef.

Givetvis nådde flyktingströmmens svans också Finland och antalet asylsökande tiofaldigades på ett år, samma sak gäller för barnen. Hela 23 procent av de asylsökande i Finland 2015 var barn.

– Det är rätt många med tanke på att det pratades så mycket om att det mest var unga män som kom, säger Hetemäki.

Fakta

Så kan vi hjälpa barnen

Utifrån sin rapport rekommenderar Unicef att mottagarländer satsar mer på att skydda ensamkommande barn från att bli utnyttjade. Barn ska inte hållas i förläggningar under processen, de är extremt utsatta där.

Håll ihop familjer i mån av möjlighet som en skyddsåtgärd för barnen och ge barnen laglig rätt till skydd. Se till att alla flyktingbarn undervisning, vård och omsorg.

Satsa på att eliminera orsakerna till migrationen, såsom konflikter, våld och extrem fattigdom. Bekämpa främlingsfientlighet och marginalisering i transit- och mottagarländer.

Lite drygt tretusen av de asylsökande var barn som kom ensamma, alltså just dessa som räknas till den mest utsatta riskgruppen. De kom mest från Afghanistan, Irak och Somalia. Det är nästan bara i år, då strömmen avtagit, som det börjat komma syriska barn.

– Det ska sägas att mottagningen är högklassig, Finland har duktiga aktörer i den här sektorn, säger Inka Hetemäki.

Asyl men inte familj

Av de barn vars ansökningsprocess är klar har ungefär 80 procent beviljats asyl. Det står inte att läsa någonstans, men det ryktas att merparten av de ensamkommande barn som inte beviljats asyl inte varit minderåriga, eller så har de vägrats asyl med hänvisning till Dublinmekanismen (de har kommit via ett annat tryggt land som därmed bör behandla deras ansökan).

Men, säger Inka Hetemäki, bara för att vi tagit emot barnen och gett dem mat och logi kan vi inte två händerna. Det barnen saknar allra mest är föräldrar och syskon, men dem lär de inte få se.

– Den skärpning av bestämmelserna om familjeåterföreningar som trädde i kraft i somras är sista spiken i de här barnens kista.

Hetemäki påpekar att de här bestämmelserna har skärpts tre gånger sedan 2010. Redan innan den senaste skärpningen trädde i kraft verkställdes familjeåterförening i bara 8 procent av fallen. Och sedan i somras krävs medelinkomstnivå för rätt till familjeåterförening.

– Vi vet vilken utmaning det är för barnomsorgen att få finska barn placerade i familjer. För de utländska barnen skriver staten nu ett prejudikat: de ska växa upp utan föräldrar. Det är ganska oerhört.

Grundlagsexperter har ifrågasatt lagstiftningen – det kan strida mot grundlagen att alla barn inte behandlas lika eftersom grundlagen inte skiljer på barn enligt nationalitet.

– Allt utgår från människorättsavtal. Finland borde gå tillbaka till de här avtalen och leva upp till den människorättslinje vi säger att vi står för. Fast inte för det, samma tendenser kan man se på många håll runtom i Europa, säger Hetemäki.

Hon räknar med att fler barn och unga vuxna som vägras asyl ändå kommer att stanna i Finland. Då ökar antalet papperslösa. Utan rätt till hälsovård utgör de papperslösa en högriskgrupp när det gäller människohandel.

– Fastän mycket i världen blir bättre undrar jag om vi har tappat bort humaniteten, medmänskligheten. Det är klart att flyktinghjälp bara är plåster på såren, och att det enda hållbara på sikt är politiska lösningar. Vi har femton stora kriser som genererar barnflyktingar, Syrien är den största.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning