Bara tolv städer växer i Finland 2040

I Österbotten minskar befolkning betydligt mindre än i övriga Finland. Bild: Tomi Hirvinen/Lehtikuva

Befolkningsförändringen beror inte i första hand på att folk flyttar till städerna, utan att de stora årskullarna dör samtidigt som det föds få barn.

Det finns tolv centrala städer som växer i Finland 2040. Den slutsatsen drar regionkonsultföretaget MDI:s i sin prognos som publicerades på torsdagen. Rasmus Aro, sakkunnig vid MDI, har sammanställt rapporten och han säger att utanför de centrala städerna minskar befolkningen i princip överallt.

– Det gäller också nära tillväxtcentra. Till exempel minskar befolkningen rejält i området i kring det växande Tammerfors, säger Aro.

I vintras publicerade MDI en prognos över landskapens befolkningsutveckling och enligt den växer endast Åland, Nyland, Egentliga Finland och Birkaland. Den senaste prognosen visar att flera centrala städer växer, även om landskapets befolkning minskar som helhet. Samtidigt avfolkas landsbygden också i växande landskap.

– Att bara se på landskapen ger en lite felaktig bild av helheten, vi har tolv städer som växer runtom i Finland.

Prognosen bygger på statistik från 2018 över befolkningen i Finland, och jämför nativiteten, antalet döda och migrationen. Det stora antalet asylsökande som kom till Finland 2015 har lämnats utanför jämförelsen.

Österbotten ett undantag

I huvudstadsregionen växer städerna mest, medan Tammerfors, Åbo och Borgå också förväntas fortsätta växa i relativt snabb takt. Även i centrala städer är den naturliga förändringen, det vill säga antalet döda jämfört med antalet födslar, negativ.

– Tillväxten bygger inte i första hand på att folk flyttar till städerna från resten av landet, utan på invandring, säger Aro.

Nativiteten har minskat i så gott som hela landet, med undantag av bland annat Åland. I Vasa förväntas befolkningen minska, men bara knappt. I små kommuner i landskapet Österbotten minskar befolkning betydligt mindre än i övriga Finland.

– Österbotten är ett positivt undantag där befolkningen minskar, men förvånansvärt lite.

Enligt Aro minskar befolkningen i gamla industristäder som saknar högskolor. Samtidigt tror han att det kommer att uppstå mer konkurrens om att locka till sig folk i hela Finland.

– Inte ens högskolestäderna kan räkna med att befolkningen ökar genom att unga studerande flyttar in. Konkurrensen blir hårdare då de studerande blir allt färre, säger Aro.

Migration till himlen

Eero Holstila, rådgivare vid MDI, säger att det finns två överraskningar i prognosen. Den ena är att största delen av städerna i Finland krymper.

– Urbaniseringen fortsätter men ser ganska annorlunda ut än tidigare. Nu är det bara storstäderna som växer och det har skett en stor förändring bara under det här årtiondet, säger Holstila.

Den andra poängen är att den naturliga befolkningsförändringen är den största orsaken – inte det att människor flyttar.

– Det talas om att befolkningen väller in i städerna. Men migrationen till himlen är den största trenden.

Kommunerna måste acceptera

Minna Karhunen, vd för Kommunförbundet, säger att kommuner över hela Finland gör enorma investeringar för att försöka locka till sig folk. Men det är ett nollsummespel om befolkningen inte ökar.

– Vi använder fel verktyg för att lösa utmaningarna. Beslutsfattarna måste ha mod att se på siffrorna och fatta behärskade ekonomisk beslut. Annars är det i slutändan skattebetalarna som får betala för överpositiva beräkningar, säger Karhunen.

Enligt Karhunen måste man kunna se det positiva i en mindre folkmängd och fatta beslut enligt det. Hon ser en risk att man överreagerar och försöker bromsa de växande regionerna.

– Det är synd om kommunerna inte lyckas lösa sina problem själva utan bara ropar på hjälp av staten. Då får man en modell som inte beaktar regionernas specialdrag, säger Karhunen.