Bankskojeriet: Insinuationer sporrade äldre par till dyr process mot Nordea – tvingas betala nästan 50 000

Kodfiske. Den äldre kvinnan förstod inte att hon råkade ut för bovar som fiskade hennes bankkoder. Rättsprocessen har kostat henne och maken tio gånger mer än summan som försvann från kontot.Bild: Vesa Moilanen

Nordeas antydningar om att pensionärsparet stod i maskopi med skojarna som tömde deras konto ledde till den dyra och fruktlösa processen. Det hävdar deras advokat. Paret får betala nästan 50 000 euro i rättegångskostnader.

– Om motparten mellan raderna låter förstå att paret var medbrottslingar så kan man inte vänta sig att saken går att lösa utan en rättsprocess, säger advokat Pekka Ylikoski.

Tvisten gällde 4 800 euro som försvann från parets bankkonto. Processen har nu kostat dem tio gånger mer.

HBL skrev om fallet torsdagen den 9 november.

Enligt Ylikoski blev saken med ens principiell när det äldre paret konfronterades med misstankar om att de själva var delaktiga i brottet.

– De är vanliga människor som aldrig har haft något otalt med rättvisan, säger Ylikoski om sina klienter.

Kränkta

Paret kände sig med andra ord kränkt och snart gällde tvisten inte bara pengarna som försvunnit, utan om principer.

När domen äntligen föll i onsdags ansåg tingsrätten i Helsingfors att den 77-åriga kvinnan hade varit grovt vårdslös och lämnat ifrån sig både bankkoder och telefonnummer åt utländska bankskojare. Dessa länsade sedan parets Nordeakonto.

Efter utslaget i tingsrätten har det höjts röster för att advokaten borde ha avrått dem från att processa från första början.

Ylikoski håller med om att om han vetat allt det som framkommit senare under processen så hade han bestämt avrått dem.

– I början förstod vare sig jag eller paret att det handlande om att brottslingar hade fiskat efter deras bankkoder. Det klarnade under processens gång när klienten småningom började koppla ihop olika händelser.

Det var när kvinnan insåg att allt började med att hon klickade på en butiksannons som förde in henne på en falsk sajt som liknade Nordeas.

Nordea lyckades med hjälp av sina noggranna logguppgifter övertyga rätten om att bovarna sedan hade lirkat pinkod, mobilnummer, lösenord och verifieringskoder av kvinnan. Hon hade med andra ord lämnat dem ifrån sig till okända personer, vilket är förbjudet enligt det avtal paret ingått med banken.

Kruxet var att hon, enligt Ylikoski, inte själv förstod att hon råkat ut för kodfiske på nätet.

– Hon vidhåller också, och har konsekvent vidhållit, att hon aldrig har talat med någon person och lämnat ut några koder åt denne.

Varnade

– Jag sade åt paret från första början att fallet inte ser ljust ut ur deras synvinkel, försäkrar Ylikoski.

När det under processen framkom att brottet inte hade varit möjligt utan att kvinnan gav ut uppgifterna, var det enligt Ylikoski försent att dra sig ur.

– En advokat kan inte lämna sin klient i sticket mitt under en process.

Ylikoski är kritisk till att polisen redan i initialskedet avbröt brottsutredningen.

– Om en enskild medborgare i en civilprocess inte får utredningshjälp av myndigheterna är den illa ute.

Hovrätten nästa?

Nästa vecka ska Ylikoski träffa sina klienter för att komma överens om fortsättningen. Han har rutinmässigt anmält missnöje med domen, men paret avgör om fallet ska föras till högre rättsinstans.

– Hovrätten kan intressera sig för rättegångskostnaderna. De är tio gånger högre än det man strider om. Och bankens rättegångskostnader är mer än tre gånger högre än pensionärsparets.

Tingsrätten gick inte med på att sänka parets andel av kostnaderna utan de får betala dem i sin helhet. En jämkning brukar ske när parterna är finansiellt väldigt ojämlika. Tingsrätten ansåg att paret med sina nya krav och anklagelser mot banken hade fördröjt och fördyrat processen.

I domslutet heter det att det i fallet inte existerade sådana juridiska problem i tolkningen av lagar och avtalsvillkor att en rättsprocess var nödvändig. Rätten anser att paret inte hade någon orsak att processa.

Advokatförbundets ordförande Jarkko Ruohola anser att man utifrån den publicerade informationen inte kan säga att det var självklart att paret förlorar tvisten.

– Efter 27 år i branschen kan jag säga att juridik är en "åsiktsgren".

Ruohola anser att en advokat inte bör ta sig an ett fall om hen vet att det inte går att vinna.

– Men det finns klienter som trots det vill driva en sak av principiella orsaker. Advokaten måste dock klargöra realiteterna för sin klient.

– Om klienten är missnöjd med advokatens hantering av fallet är det möjligt att överklaga till Advokatförbundets övervakningsnämnd. Nämnden kan också ta ställning till den egna advokatens arvode, men inte till motpartens.

Enligt Ruohola kan förbundets styrelse också på eget initiativ skicka ett fall till övervakningsnämnden.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00