Bankerna får kritik, men kontoren öppnas inte

Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen

Bankerna får kritik för stängda kontor, men digitaliseringen backar inte.

Pensionärsorganisationerna kräver att bankerna ska garantera tillgången till kontanter och banktjänster för alla, oberoende av boningsort eller digital kompetens. Det handlar inte bara om äldre, utan också bland annat om personer med olika slag av funktionsnedsättningar. Eeva Kuuskoski, som är ordförande för Pensionärsförbundens intresseorganisation, talar om hundratusentals personer över 60 som aldrig har använt nätet.

I Hufvudstadsbladet fördes tidigare den här sommaren en livlig insändardebatt där bankkunder klagade på långa kötider och dyr service för dem som inte kan eller vill sköta sina bankärenden över nätet.

Missnöjet är inte ogrundat. Att använda bankernas tjänster har i allt högre grad blivit en självbetjäningsverksamhet där kunden-deponenten använder sin egen utrustning och sin egen nätförbindelse för att göra det som tidigare - för ganska många år sedan - sköttes i bankens lokaler av bankens personal. Dessutom betalar kunden en avgift, som av någon anledning kallas serviceavgift, för att få göra det som bankerna brukade göra.

Men med detta sagt måste man också konstatera att väldigt många bankkunder uppskattar att kunna sköta sina bankkontakter när och var som helst. Datorer och internet är en integrerad del av vardagen, och används ju för mycket annat än bankärenden. Men ju mer efterfrågan på kontors- och kassatjänster minskar desto dyrare och glesare blir den infrastrukturen. Digitaliseringsvågen vänder inte.

På biblioteken finns datorer som kan användas gratis, men det är ingen lösning för den som inte kan använda dem. I Sverige har en del bibliotek ett system med it-hjälp som organiseras gemensamt av olika myndigheter. Här kunde också bankerna ta sitt ansvar genom att stöda verksamheten.

Det är en möjlighet att öka tillgängligheten, men det finns också invändningar som bland annat handlar om säkerhet.

För att kunna hjälpa någon att använda en nätbank måste man ha tillgång till koder som öppnar personliga och privata uppgifter som inte får hamna i fel händer. Om man bygger ut ett system med it-hjälp måste det ställas höga krav på integriteten hos dem som hjälper.

Ytterligare ett problem för dem som inte kan eller vill använda bankernas e-tjänster är att bankkoderna används för inloggning till många andra tjänster, allt från Folkpensionsanstalten och skatteverket till att fylla i en lottokupong på nätet. Bankerna svarar för nittio procent av de säkra nätidentifieringarna.

Bankerna har sålt sina lösningar till serviceproducenterna, och i takt med att tjänsterna används har kostnaderna ökat. Nu förhandlar staten om prissättningen med bankerna, samtidigt vill man få in nya aktörer på identifieringsmarknaden.

Befolkningscentralen samordnar identifieringstjänsterna och hittills har bara två banker gett anbud som centralen kan godkänna.

När de nuvarande avtalen går ut finns det alltså en risk att alla bankers identifieringssystem inte längre godkänns för offentlig service. Förhandlingarna pågår ändå, och vid Befolkningscentralen tror man att det går att komma överens eftersom banker knappast vill försätta sina kunder i en sämre ställning än konkurrenternas kunder.

En annan möjlighet, eller risk, är att bankerna för över kostnaderna på kunderna, och börjar ta betalt för varje identifiering.

Det är inte svårt att tänka sig vilka reaktioner det ger upphov till. Att tvingas betala för att kunna ta del av nödvändig offentlig service är knappast populärare än att betala köavgift för att vänta i telefon.

Det kan leda till att statens eget system för elektronisk identifiering blir populärare, men eftersom det kräver en kortläsare är det inte lika bekvämt att använda som bankkoderna. Det är ett starkt argument för bankernas system.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00