Balettens Trippel är en överdos av perfektion


Claire Teisseyre, Rebecca King, Sergei Popov, Violetta Keller i George Balanchine Serenade (1934). Detta är en pärla i den neoklassiska repertoaren som slipats till perfektion genom upprepade bearbetningar av koreografen själv, skriver HBL:s recensent. Bild: Sakari Viika

Nationalbalettens uppsättning av tre mästerverk i det mindre formatet är så välgjord att HBL:s danskritiker Jan-Peter Kaiku önskar att det funnits åtminstone någon liten spricka i perfektionen.

Det mest påtagliga förhandsintrycket – att Nationalbaletten väljer det säkra före det osäkra – består vid premiären av treverksaftonen Trippel, rätt och slätt kallad så, som på fackspråk. Trumfkorten...