Baksidan av bitcoinmyntet

Bild: Wilfred Hildonen

Bitcoin är ytterligare en briljant innovation i kapplöpningen mot klimatförändringens tippingpoints.

Första gången jag kom i kontakt med bitcoin var 2011, då jag redigerade en artikel om kryptovalutor. Om jag minns rätt var vinkeln i artikeln närmast subversiv: texten handlade om frihetliga alternativ till det dominerande finansiella systemet som kraschat några år tidigare. Jag minns att jag lekte med tanken att på skoj att köpa ett tiotal bitcoin för ungefär en hundralapp, men det visade sig vara alltför besvärligt. Jag är inte särskilt bitter över den uteblivna affären. Dels var den aldrig nära att bli av, dels hade jag nog sålt mina bitcoin långt innan kursen nådde höstens rekordnivåer.

Ingen kan veta när valutans värde når sin toppnivå, men skulle jag ha bitcoin i dag skulle jag sälja dem bums. Personligen tycker jag att mycket tyder på att vi har att göra med en klassisk finansiell bubbla, som drivs av en välbekant psykosocial cocktail av girighet och rädsla. Då så kallade "bitcoinexperter" bedyrar att bitcoin är något helt nytt, något som upphäver tidigare sanningar, ringer mina varningsklockor. De här föreställningarna påminner om dem som omgett andra bubblor, från tulpanmanin i Holland på 1600-talet till it-bubblan vid millennieskiftet. Det handlar inte om att den bakomliggande blockkedje-teknologin inte kan vara en revolutionerande innovation. Det är den säkert, men valutans värde uppstår inte i ett nätverk av datorer, utan i ett nätverk av människohjärnor. Personligen tippar jag att bitcoinbubblan spricker eller pyser ihop under 2018, men förstås är min gissning inte bättre än din – eller ens särskilt relevant.

Det som däremot bekymrar mig på allvar är att bitcoin visat sig vara en helt förkastlig "investering" ur miljösynpunkt. Bland annat brittiska Independent har rapporterat om enorma kinesiska serverhallar, ofta drivna av kolkraftverk, där den så kallade brytningen av nya bitcoin sker. Valutan bygger i grunden på en avancerad och enormt energikrävande kryptografi som sysselsätter tiotusentals datorer dag och natt. Webbplatsen digiconomist.net uppskattar för tillfället bitcoins årliga energiförbrukning till ofantliga 37 terawattimmar. Det motsvarar ungefär elkonsumtionen i hela Bulgarien. En enda bitcointransaktion förbrukar mer energi än ett amerikanskt hushåll gör av med på en vecka. Omräknat i koldioxid blir det 126 kilo, vilket kan jämföras med en flygresa tur och retur mellan Helsingfors och Stockholm.

Vad ska man säga? Ja, åtminstone borde detta vara en tankeställare för den som vill tro att framtidens digitala ekonomi, med skiftet från produktion av varor till produktion av tjänster, blir miljövänligare per automatik. De facto framstår bitcoin som det mest klimatidiotiska man kan tänka sig. Där det i grund och botten ändå finns reella mänskliga behov av transporter, belysning, livsmedel och industriprodukter, fyller kryptovalutan bitcoin ingen verklig viktig funktion. Som spekulationsobjekt har den gjort vissa individer rika, som koncept har den förtjänstfullt utmanat institutioner som centralbanker, liksom våra föreställningar om begrepp som "valuta" och "värde".

Men om den bakomliggande teknologin inte kan göras mångfaldigt energisnålare är bitcoin bara ytterligare ett hot mot planeten och mänskligheten. En briljant innovation – i kapplöpningen mot klimatförändringens tippingpoints.

Du som sitter på bitcoin har jag bara en uppmaning till. Sälj nu. Om du vill riskera dina pengar på samma sätt som 1600-talets holländska tulpanhandlare är det upp till dig. Men jag vill tro att du som ansvarstagande medborgare, som månar om planetens framtid, inte vill bidra ytterligare till denna dårskap.

Fredrik Sonck Kulturchef

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46