Bakläxa om brexit väntar Mays efterträdare

Boris Johnson är favorittippad att efterträda Theresa May som Storbritanniens premiärminister. Bild: Frank Augstein/TT-AP

Det mesta tyder på att Boris Johnson tar över som premiärminister i Storbritannien. Han lovar ett okomplicerat utträde ur EU – men hur det ska gå till är fortfarande oklart.– Han har målat in sig i ett hörn, säger statsvetaren Nicholas Aylott.

När Theresa May tillträdde som brittisk premiärminister 2016 lovade hon att föra Storbritannien ut ur EU, i enlighet med resultatet i den uppslitande folkomröstningen samma år. Men efter tre år av ihärdiga försök lämnar hon efter sig en än större kris än den hon ärvde.

När det sargade och splittrade Konservativa partiet nu utser sin, och därmed landets, nya ledare hoppas man på en nytändning och en väg ut ur det låsta läget. Opinionsmätningarna pekar på att den tidigare utrikesministern Boris Johnson kommer att vinna stort över sittande utrikesminister Jeremy Hunt i omröstningen bland partiets omkring 160 000 medlemmar som avslutas på måndag.

Runt 160 000 medlemmar i Konservativa partiet (Tories) ska avgöra om Boris Johnson eller Jeremy Hunt ska bli ny partiledare efter Theresa May.

Valsedlar skickades ut till medlemmarna i början av juli. Svaren ska vara inne senast klockan 17 den 22 juli. Dagen efter, den 23 juli, presenteras vinnaren.

När efterträdaren är utsedd beger sig premiärminister Theresa May till Buckingham Palace för att lämna in sin formella avskedsansökan. Sedan får Boris Johnson eller Jeremy Hunt inställa sig hos drottning Elizabeth II för att få hennes bekräftelse som ny premiärminister.

Källa: AFP

"Surrealistisk stämning"

Kandidaternas månadslånga strid har dominerats av frågan om EU-utträdet. Båda profilerar sig som orubbliga brexitförespråkare. Men Johnson har, med sin karakteristiska yviga stil, skiljt ut sig genom att försäkra att Storbritannien kommer att lämna EU den 31 oktober – oavsett om man då nått ett underskrivet utträdesavtal med EU eller ej.

Hunt, som har en mer teknokratisk framtoning, kan å sin sida tänka sig en viss förlängning av tidsfristen om det innebär att ett nytt avtal kan förhandlas fram.

Båda har dock haft svårt att precisera hur de ska forcera de hinder som fällde Theresa May.

– Hela processen har överskuggats av brexitfrågan, men ingen av dem har riktigt förklarat hur deras löften ska kunna infrias. Det har skapat en nästan surrealistisk stämning i debatten, säger Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik.

Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt under ett valmöte i London i onsdags. Bild: Frank Augstein/TT-AP

Tydlig majoritet emot

Även Johnson påstår att det går att omförhandla Mays utträdesavtal – som röstats ner tre gånger i det brittiska parlamentet. Men så sent som i torsdags upprepade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier att Storbritannien antingen har att acceptera det avtal som ligger på bordet, eller inget alls. Det gör inte saken lättare att båda kandidaterna, om de trots allt skulle övertyga EU om nya förhandlingar, redan nu ställt ultimatum om att skrota de regler i avtalet som garanterar en öppen gräns på den irländska ön.

En tydlig majoritet i det brittiska parlamentet motsätter sig dessutom Johnsons andra alternativ, en avtalslös brexit. Flera ledamöter i hans eget parti har sagt sig vara redo att hellre fälla regeringen än acceptera ett sådant scenario.

– Relativt snart efter att han blivit vald kommer hans ställningstaganden att kollidera med den politiska verkligheten. Och det är väldigt svårt att veta vad han då har för plan, säger Aylott.

Storbritanniens regering och övriga EU enades i november 2018 om ett brittiskt utträdesavtal, kombinerat med en politisk deklaration om en framtida relation. Men premiärminister Theresa May lyckades inte få stöd för avtalet i det brittiska parlamentet. En första omröstning i januari förlorades med 230 rösters marginal, en andra i början av mars med 149 röster och en tredje i slutet av mars med 58 röster.

I stället för att lämna EU som planerat den 29 mars sköts därför utträdet upp. För närvarande gäller en förlängning till den 31 oktober, även om övriga EU har accepterat att ett utträde kan ske tidigare, så fort ett brittiskt godkännande kan ges.

Spelar högt?

En möjlig strategi som den nya premiärministern skulle kunna använda är att tvinga fram ett nyval.

– Då skulle han kunna utnyttja (socialdemokratiska) Labours svaga position och samtidigt hoppas på att han besegrar det utmanande Brexitpartiet på högerkanten, eller eventuellt når en överenskommelse med dess ledare Nigel Farage, för att få en ny parlamentarisk majoritet.

Risken skulle dock vara stor för ett nederlag: Konservativa partiet lyckades bara skrapa ihop tio procent av rösterna i EU-valet i maj.

Då ledarstriden i Konservativa partiet överskuggats av brexit har andra stora politiska frågor fått begränsat utrymme. Och när väl sjukvård, ekonomi, migration och klimatförändringar diskuterats har det varit svårt att skönja några större skillnader mellan kandidaterna. Konservativa partiet tycks inte stå inför något tydligt ideologiskt vägval.

– Både Hunt och Johnson tillhör någon sorts mittfåra i partiet. Johnson jämförs ofta med Trump men det är delvis missvisande. Han har jämförbar politisk stil men när det gäller grundläggande ideologi, vid sidan om brexitfrågan, är han mer åt det liberala hållet.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning