Rekordlångt klimatmöte – förhandlingar pågår fortfarande

FN:s klimatchef Patricia Espinosa (t.h.) och de andra deltagarna i FN:s klimatmöte jobbar övertid på att få till formuleringar som alla kan leva med. Bild: Cristina Quicler

FN:s klimatmöte i Madrid pågick hela natten till söndagen och är redan tidernas längsta. Förhandlarna har varit i gång två nätter i sträck. Avgörande plenum har igen skjutits fram, nu till klockan tio på söndagsförmiddagen, finsk tid.

Det 25:e partsmötet i FN:s klimatkonvention har blivit tidernas längsta. Mötet som skulle ha avslutats fredag eftermiddag pågår fortfarande. Därmed överträffar det till och med maratonmötet i Durban 2011 som klubbades av vid sextiden på söndagsmorgonen.

Den exceptionella fördröjningen beror inte minst på att en överväldigande majoritet av länderna försöker rädda Parisavtalets funktion. Ett fåtal länder försöker i praktiken urvattna och omförhandla avtalet, vilket skulle göra det meningslöst.

Mötesordförande Chile kunde ha valt att bryta mötet som resultatlöst och skjutit alla beslut på framtiden för att inte äventyra ett för svagt resultat, men väljer ändå att driva på en lösning.

Att FN:s klimatmöten drar ut på tiden är mer regel än undantag, men aldrig har parterna stått så långt ifrån varandra i stora frågor i slutskedet. Och det i sin tur är exceptionellt eftersom årets möte egentligen inte behöver ta några tyngre politiska beslut.

– Jag har deltagit i de här förhandlingarna sedan de började 1991, men aldrig förut har jag upplevt att förhandlarna levererar något som är så totalt frikopplat från vad vetenskapen säger är nödvändigt och vad världens folk kräver, och betecknar det som meningsfulla åtgärder, sade Alden Meyer, analytiker vid Union of Concerned Scientists, på lördagskvällen.

Ända sedan klimatkonventionens Parisavtal nåddes 2015 har det stått klart att de löften om utsläppsminskningar som parterna gett inte kommer att räcka för avtalets mål att hejda klimatförändringen till högst 2, helst 1,5 grader. Därför har det hela tiden varit ett villkor att alla parter skärper sina löften med fem års intervaller, första gången nästa år i Glasgow.

Madridmötet har främst handlat om teknikaliteter och pengar, i väntan på politiska utfästelser nästa år. Trots det har en rad bakåtsträvare – i första hand Brasilien, Australien, USA och Saudiarabien – med benäget bistånd av Kina och Indien, urvattnat texten. Och då talar vi inte om teknikaliteterna, utan om själva grunden för Parisavtalet.

Ytterst svag formulering

Mötesordföranden Chile levererade på lördagsmorgonen, till EU:s och hela hopen progressiva länders bestörtning, ett avtalsutkast som, om det godkändes, skulle dra mattan undan Parisavtalets mest centrala element. Den tidigare formuleringen att länderna förutsätts uppdatera och stärka sina löften nästa år hade ersätts med att de välkomnas att kommunicera sina löften 2020, vilket inte förpliktar till någonting.

– Skulle den här texten godkännas, kommer koalitionen med låga ambitioner att segra, sade David Waskow vid tankesmedjan World Resources Institute.

Men redan på förmiddagen stod det klart att EU, och en bred front så kallade utvecklingsländer anförda av Belize, Costa Rica, Marshallöarna och Tuvalu, jobbade frenetiskt för att rädda den internationella klimatpolitikens ambitionsnivå.

Finlands miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) som för ordet för EU:s del underkände lördagsmorgonens text eftersom den tonade ned kraven på den sammantagna ambitionsnivån.

– Vi måste vara tydliga med att parterna måste leverera nya löften [om skärpta utsläppsmål] nästa år. Ambitionsnivån måste vara högre, sade Mikkonen i plenum.

Klimat- och miljöminister Krista Mikkonen för EU:s talan vid klimatmötet i Madrid. Bild: Emmi Korhonen

"Bedrägeri"

Den viktigaste frågan utöver ambitionsnivån handlar om marknadsmekanismer för hur man ska kunna och inte kunna handla med kolkrediter. Den här frågan, artikel 6, lämnades därhän vid förra årets möte i Katowice, men blockerades effektivt av Brasilien och Australien genom hela Madridmötet.

Förenklat handlar handeln med utsläppsrätter om två frågor.

Först, om exempelvis Finland inte klarar av sina utsläppsminskningar ska vi kunna köpa utsläppsreduktioner i exempelvis Indonesien. EU och andra progressiva krafter vill ändå garantera att den här handeln inte tillåter dubbel bokföring. Antingen Finland eller Indonesien ska få räkna sig till godo nämnda minskning, inte båda.

Brasilien driver hårt på att tillåta dubbel bokföring.

Därtill vill progressiva krafter också utesluta att länder som har överblivna kolkrediter från Kyotoprotokollets tidevarv ska få använda dem under Parisavtalet. Australien, som har 400 miljoner sådana krediter, menar ändå att det är nödvändigt.

En koalition länder har ändå räknat ut att det blir tekniskt omöjligt att nå 1,5-gradersmålet om dubbel bokföring och gamla krediter tillåts. Också det skulle dra mattan undan Parisavtalet.

Jennifer Morgan vid Greenpeace beskrev utkastet som ett "bedrägeri mot människor över hela världen".

"Förbiser vetenskapen"

Mia Rahunen vid WWF Finland sade att texten inte kan godkännas som sådan.

– Texten förbiser helt allmänhetens oro och vetenskapens budskap om var vi befinner oss. Hänvisningarna till klimatåtgärdernas ambitionsnivå är rekordsvaga.

Representanter för en större företagskoalition med bland andra Unilever och Ikea i spetsen säger samma sak: "Försök matcha näringslivets ambitionsnivå", lyder budskapet till politikerna.

Klimatmötet i Madrid drog ut över natten till lördag och väntas pågå ett tag till. Bild: Cristina Quicler/Lehtikuva–AFP

En chilensk diplomat uppgav enligt Reuters att ordförandenationen vägrar skjuta upp besluten till nästa år och krävde att parterna enas om ett mer ambitiöst resultat. Det vore i linje med vad en överväldigande majoritet av länder kräver.

EU hävdade på lördagen att man vägrar lämna mötet utan resultat.

– Det är omöjligt för EU att lämna mötet utan ett omnämnande om stark ambition i dokumentet, sade Krista Mikkonen.

Kommissionären Frans Timmermans twittrade att "vi kan inte säga till världen att vi minskar våra ambitioner".

Christoph Bals vid tankesmedjan Germanwatch bedömde ändå på lördagseftermiddagen att det var mer sannolikt att Madridmötet skulle kollapsa resultatlöst och att världen skulle behöva göra "ett nytt, mer ambitiöst försök" 2020. Och några klimatmötesveteraner bedömer att det trots allt vore "betydligt bättre att skjuta upp besluten till nästa år än att ta svaga beslut i år och låtsas att de är starka".

Brasilien: Kräver dubbel bokföring av kolkrediter plus rätt att använda gamla krediter från Kyotoprotokollet. Vägrar godkänna att mötesdokumentet hänvisar till IPCC-rapporten om markanvändning.

Saudiarabien: Kräver ekonomiskt stöd för en klimatomställning trots att börsintroduktionen av oljebolaget Saudi-Aramco kommer att ge miljarder. Vägrar godkänna hänvisningar till mänskliga rättigheter i texten. Nekar tillsammans med Ryssland till att texten hänvisar till IPCC-rapporten om världshaven, om den inte också hänvisar till rapporten om markanvändning.

USA: Har annars förhandlat konstruktivt, som om Trumps beslut att lämna Parisavtalet vore en parentes, men vägrar finansiera FN:s klimatfonder.

Australien: Har för avsikt att nå sitt utsläppsmål 2030 med 400 miljoner gamla kolkrediter från Kyotoprotokollet i stället för att minska sina utsläpp. Det skulle ge landet rätt att avverka all skog man planterat efter Kyoto, utan att straffas för det.

Källa: Der Tagesspiegel

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning