Debattörer: Både Cygnaeus och Busholmsskolan behövs

Inte bråk. Det blev mera språk än bråk under SFP:s diskussion om skolspråk och skolbråk. Ett femtiotal personer hade mött upp. Bild: Patricia Winckelmann-Zilliacus

– Vi vill bevara Cygnaeus lågstadieskola och ha en svensk skola på Busholmen. Det tyckte föräldrar och SFP-politiker som diskuterade skolspråk och skolbråk på lördagen.

Diskussionen som gick under rubriken Skolspråk och skolbråk – kan vi hitta en optimal lösning? var mycket livlig och hade säkert fortsatt ännu en tredje timme om inte biblioteket på Stillahavsgatan på Busholmen hade stängt klockan fyra. Slutintrycket för de flesta vara att det rådde en enighet om att det behövs en svensk skola på Busholmen och att Cygnaeus lågstadieskola absolut inte får stänga.

Ordförande för svenska sektionen vid utbildningsnämnden i Helsingfors, Veronica Hertzbergs, sista kommentarer visar att det kan bli aktuellt med flera skolkamper ännu under det här året.

Hertzberg drog slutsatserna av den livliga diskussionen och lät förstå att beslutsfattarna kommer att jobba för en lösning där båda koncepten ska fungera, men att det också gäller att lösa pusslet med att det finns för mycket ledigt utrymme i de nuvarande svenska skolorna i södra skoldistriktet.

– Renoveringen av Norsen har varit en framgång. Skolhuset eleverna flyttar till i höst är mycket fint. Det är jätte tråkigt om vi bara får 350 elever i Norsen i framtiden, säger Hertzberg.

Stor eller liten?

Björn Månsson som är ordförande för SFP:s stadsfullmäktigegrupp anser också att det borde grundas en svensk skola på Busholmen, men han är inte helt övertygad om att befolkningsunderlaget på Busholmen är den rätta för en nordisk skola där mängden svenskspråkiga borde vara relativt stor.

Bland debattörerna fanns en handfull föräldrar till svenska barn som redan bor på Busholmen eller är på väg att flytta dit. För dem låter den så kallade nordiska skolmodellen som har varit på tapeten som mycket lockande.

Enligt utbildningsverkets förslag skulle det svenska skolväsendet avstå från Cygnaeus skolhus vid Bangatan. I stället inrättas en enhetlig grundskola för klasserna 0–9 i Grundskolan Norsens skolhus vid Unionsgatan samt ny svensk lågstadieskola på Busholmen med plats för 200 elever, i samma skolhus som den planerade nordiska skolan.

SFP:s motförslag är att Cygnaeus och Kronohagens lågstadier blir närskolor för klasserna 0–4 samt att de skulle ha gemensam förvaltning med Grundskolan Norsen, som skulle rymma årskurserna 5–9. För Busholmens del föreslår SFP åtminstone en kvartersskola för klasserna 0–2. Om elevunderlaget räcker kunde skolan integreras som en svensk linje i den planerade nordiska skolan.

Remissförslagen ska vara inne den 18 mars. Den 14 april kommer frågan upp i Utbildningsnämndens svenska sektion.

Enligt preliminära planer skulle skolan ha 750-800 elever. Skolan skulle ha tre delar: en svensk med cirka 200 elever, en finsk med 270 elever och en tvåspråkig med 270 elever. Exakt hur den tvåspråkiga delen av skolan skulle se ut har inte definierats. Från finskt håll har man talat om en skola med förstärkt språkbad.

"Fatta beslut nu!"

Hanna Palenius som redan bor i området ser en stor potential i att svenskspråkiga familjer får vara med redan från början i att utveckla den här typen av skola.

– Det är klart att vi förstår att det tar tid innan allt blir optimalt. Men jag ser det som en möjlighet att börja från tomt bord och vara med och bygga det här finlandssvenska rummet från början. Var modig och fatta beslutet att öppna en svensk skola på Busholmen trots att ingen i det här skedet kan känna till de exakta siffrorna för elevunderlaget, uppmanar Hanna Palenius.

Andreas Slotte säger att han representerar också dem som ännu inte vet att de tänker flytta till Busholmen.

– Det är klart att de beslut som tas ska basera sig på rätt statistik. Men det som de senaste prognoserna inte har beaktat är att en svenskspråkig skola påverkar inflyttningen. Byggs det en svenskspråkig skola i området kommer prognoserna att se annorlunda ut, säger Andreas Slotte.

Björn Månsson säger att den prognos som nu finns att tillgå förutspår att det finns 120 finlandssvenska barn i ålder 0-6 i området Busholmen och Gräsviken år 2025.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning