Vi lever i ett instabilt förhållande, Midsommar och jag. Vi vet liksom inte riktigt var vi ska ha varandra. Kanske möttes vi inte under tillräckligt romantiska omständigheter? Det började helt enkelt aldrig med den där pirriga känslan av att inte kunna leva utan varandra. Allt var på något vis mer vardagligt än så – att den andra alltid har funnits, alltid finns. Ibland tänker jag att jag kanske borde anstränga mig lite extra för att vårt förhållande ska glöda lite mer.
ANDRA LÄSER
