"Tar av de fattiga och ger till de rika – Sipilä blev sheriffen i Nottingham"

Regeringen tar av de fattiga och ger till de rika. Det var SDP:s, De grönas och Vänsterförbundets huvudbudskap när riksdagen började behandla nästa års budget på tisdagen. Statsminister Juha Sipilä (C) och finansminister Petteri Orpo (Saml) framhävde att skattesänkningarna riktas till låg- och medelinkomsttagare.

– Regeringens budget blev inte hela folkets gemensamma budget – den blev ett stödpaket till de egna kompisarna, smällde Socialdemokraternas gruppordförande Antti Lindtman till med när han gick åt regeringens budgetförslag på tisdagen.

Han påminde om att Centern under förra valperioden krävde en Robin Hood-skatt för att ta av rika och ge till fattiga. Nu blev Sipilä inte Robin Hood utan sheriffen i Nottingham som tar från de fattiga och ger till de rika.

Socialdemokraterna hänvisade till en kalkyl som gjorts av riksdagens informationstjänst. Enligt kalkylen stiger köpkraften hos löntagare som i år har en månadslön på 1 500 euro med 0,3 procent och med 0,5 procent för den som tjänar 2 000 euro, medan köpkraften hos dem som tjänar 7 000 euro eller mer stiger med 0,8 procent. Köpkraften sjunker hos pensionärer med en pension på högst 2 000 euro. Kalkylen beaktar inte ändringar i bostadsbidraget.

Sipilä framhöll att regeringen lättar på låg- och medelinkomsttagares beskattning med en miljard euro. Av den summan kommer 450 miljoner euro av att grund- och arbetsinkomstavdragen höjdes redan i årets budget. För nästa år föreslår regeringen att förvärvsinkomstbeskattningen minskas med 515 miljoner euro och pensionsinkomstbeskattningen med 137 miljoner euro. Enligt Finansministeriets beräkning lättas beskattningen för en genomsnittlig löntagare med ungefär 250 euro, för låginkomsttagare med cirka 140 euro och för höginkomsttagare med cirka 550 euro.

Enligt Sipilä riktade regeringen skattelättnader till låg- och medelinkomsttagare för att kompensera för skatteeffekterna av att en del av arbetsgivaravgifter överförs på arbetstagarna, som kan dra av dem i beskattningen.

– Nu får vi en relativt jämn linje som lättar allas beskattning med cirka 0,6 procent. När vi talar om procent är det klart att en procent av ettusen är mindre än av tretusen, sade Sipilä.

Lindtman beskyllde också regeringen för att svika sitt löfte om att genom nedskärningarna sätta stopp för skuldsättningen. Orpo sade att om man vill bryta skuldsättningen i en snabbare takt skulle det innebära hårdare nedskärningslistor och ett äventyrande av den bräckliga ekonomiska tillväxten.

Vänsterförbundets partiledare Li Andersson kritiserade nedskärningarna i de sociala bidragen och i utbildningen och att regeringen samtidigt vill införa en kompensation för utsläppshandeln för den energiintensiva industrin trots kritik från Statens ekonomiska forskningscentral.

Svenska riksdagsgruppen har svårt att hitta den stora visionen i budgetboken, sade riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin (SFP). Han sade att regeringen själv skapat enorma förväntningar på sitt sysselsättningspaket och att resultatet av budgetförhandlingarna därför blev en besvikelse.

– Det innehåller inte tillräckligt med åtgärder för att skapa 110 000 nya jobb och lyfta sysselsättningsgraden till 72 procent, som regeringen bundit sig till för denna valperiod. Vi behöver flera konkreta åtgärder, inte nya arbetsgrupper, sade Wallin.

SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson sade att åtgärderna i konkurrenskraftsavtalet inte räcker och krävde ett svar på varför regeringen vill dela in Finland i tolv A-landskap och sex B-landskap i vård- och landskapsreformen. Hon syftade på jourreformen där bara tolv sjukhus ska få ha fullskalig jour. Svaret uteblev.

Samlingspartiets gruppordförande Kalle Jokinen inledde sitt gruppanförande med att kräva ett slut på politiskt våld med anledning av misshandeln som ledde till ett dödsfall på en nazistisk demonstration för en och en halv vecka sedan. Alla andra partier utom Sannfinländarna höll med och fördömde våldet.