Mot en fond av landets gul-blå-röda flaggor talade Santos under ceremonin på nationalscenen Teatro de Cristóbal Colón i Bogotá. Teaterlokalen var fullsatt av mestadels inbjudna lokala dignitärer och regeringstjänstemän. Därmed skiljer den sig påtagligt från det storslagna firandet i september när världsledare och FN-chefen Ban Ki-Moon bjöds in till kuststaden Cartagena.
Fredsavtalet syftar till att sätta punkt för den 52 år långa konflikten, som krävt över 200 000 liv och drivit miljoner på flykt. Det har arbetats fram snabbt sedan det första avtalet förkastades i folkomröstningen förra månaden, efter fyra år av förhandlingar med Kuba som bas.
Skör vapenvila
Santos, som själv utsetts till årets mottagare av Nobels fredspris för sitt arbete att få slut på konflikten, har bråttom att få avtalet i kraft för att inte äventyra den sköra vapenvila som råder mellan regeringen och Farc.
Oppositionsledaren och förre presidenten Álvaro Uribe ledde rörelsen för att säga nej till den ursprungliga uppgörelsen. Nu kräver han genomgripande förändringar av texten. Han är rasande över att Santos avser att få avtalet ratificerat – godkänt – i parlamentet i stället för att hålla en ny folkomröstning.
Uribe har manat till gatuprotester och kan även komma att bojkotta parlamentets debatt om uppgörelsen.
Nedräkningen startar
Undertecknandet på torsdagen innebär att nedräkningen startar för den 7 000 man och kvinnor starka Farcgerillan att lägga ner vapnen och bilda ett politiskt parti.
Många av Colombias till stora delar konservativa befolkning är kritiska till uppgörelsen. De invänder mot att det nya avtalet, i likhet med det förra, inte innehåller några skrivningar om fängelse för Farcledare som begått krigsbrott, som kidnappningar och massakrer. Det finns heller inget hinder mot att de får inneha politiska poster.
