Brott säljer – men vem köper?

Varför attraheras vi av brottsjournalistik – och av True Crime?

Tingsrätten fortsätter behandla Forsbyfallet, där tre vid gärningstiden 16-åriga pojkar står åtalade för mord på sin jämnåriga skolkamrat.
19.02.2021 13:00 UPPDATERAD 19.02.2021 14:37
Det är svårt att ta till sig rapporteringen om tingsrättens behandling av Forsbyfallet – detta grymma, förnedrade våld, denna "bestraffningslek" där tre vid gärningstiden 16-åriga pojkar nu står åtalade för mord på sin jämnåriga skolkamrat.
Samtidigt älskar vi att konsumera så kallad True Crime i form av journalistik, litteratur, tv-serier och poddar. Skildringar av autentiska brott slog igenom på 1500-talet, strax efter tryckkonsten, i form av pamfletter och skillingtryck. Charles Dickens tjänade en hacka genom att bevaka rättegångar för tidningar, dessutom spillde hans personporträtt av förbrytare över i form av inspiration till romankaraktärer. True Crime är jämngammal med den samhällskritiska journalistiken.
Brott har en kommersiell sida. Speciellt mord säljer, eftersom de talar till våra allra värsta mardrömmar. Somliga mättar fantasin med fiktiva deckare eller Nordic Noir – realistiska, raka skildringar av kvinnohat, våldtäkt och utanförskap – avigsidan till medelklassens välbärgade, organiserade vardag. Samtidigt får vi chans att bearbeta politiska dilemman i samtiden.

ANDRA LÄSER