"Att bo ensam är en paus från det sociala"

Delad vardag med spontana äventyr och ensamtid i sitt privata lugn – det är största fördelarna med kompis- respektive ensamboende enligt studerandena Kaneli Johansson och Ida Kronholm. Trots en stram studerandebudget är det heller inte alltid priset som är det viktigaste. – Det handlar om prioriteringar och vardagsval, tycker Kronholm.

Prioriterar eget. Det är fullständigt värt att spendera mindre pengar i vardagen för att få bo ensam, tycker Ida Kronholm.
16.07.2016 07:00 UPPDATERAD 18.07.2016 07:17
Allt fler studerande vill bo ensamma men utbudet och efterfrågan på studentettor går inte ihop. Just nu står över 3 000 personer i kö till studentbostadsstiftelsen Hoas enrummare i Helsingfors. På hösten 2015 fick ändå bara ungefär 250 studerande en egen etta via Hoas. Samtidigt som de små studentbostäderna i huvudstadsregionen inte räcker åt alla står rum i delade bostäder lediga. Just nu ansöks det om betydligt färre rum i kollektiv än ettor, för tillfället är antalet öppna ansökningar 1 600.
Studeranden Ida Kronholm bor ensam i en enrummare i Tölö. Under sina tidigare studier i Sverige bodde hon i en studentkorridor men när hon för två år sen flyttade till Helsingfors var hennes främsta tanke "aldrig mer".
– Jag kände mig färdig med kollektivlivet. När jag via en bekant fick erbjudandet på lägenheten nappade jag på direkt. Hyran är 600 euro i månaden och jag vet att jag hade otrolig tur, berättar hon.
För en lägenhet i Helsingfors centrum är hyran jämförelsevis billig, men att få ensamboende att gå ihop med en studerandebudget är inte alltid lätt. Kronholm säger att hon nog klarar sig, men medger att det tidvis blir knapert.
– När jag studerar heltid, får fullt studiestöd och tar studielån räcker pengarna precis till allt det nödvändiga.
Men det är frågan om prioriteringar, menar hon.
– I stället sparar jag pengar genom att inte shoppa och försöker leva billigt. Jag köper alltid de billigaste alternativen i matbutiken och är det fest kör jag på den billigaste ölen, säger hon och ler.
När man blir utmattad av allt det sociala har man sin egen lya att komma hem till

En paus från det sociala

Kronholm har också tidigare bott ensam en kortare period och redan då tyckte hon att "varje sekund var fantastisk". Vad är det som gör ensamboende så bra?
– Det här kanske låter motstridigt men jag är en jättesocial person. Men eftersom jag gärna spenderar mycket tid med människor känner jag att det är skönt att hemma få en paus. När man blir utmattad av allt det sociala har man sin egen lya att komma hem till, förklarar hon.
– Och det där med att få bestämma precis allt själv. Ingen klagar, ingen säger till. Ingen fyller ens hylla i kylskåpet som när man bor i studentkorridor och man får ha sitt i lugn och ro.
Att bo ensam är inte heller bara en studerandetrend. Helsingfors stads bostäder Heka rapporterar också att den enorma efterfrågan på små lägenheter inte går ihop med bostadsutbudet som till stor del består av större familjebostäder. De senaste årtiondenas trend att bo ensam syns i bristen på ettor i huvudstadsregionen. Enligt Heka var 58 procent av alla bostadsansökningar för ensamhushåll, ettor eller tvåor, och också på den privata hyresmarknaden har enrummarnas efterfrågan redan i några är stigit markant. År 2014 var 42 procent av alla hushåll ensamboende, visar Statistikcentralens statistik.
Studentbostäder känns ofta lite tillfälliga och saknar känslan av hem

Lyxigt och centralt för billigt pris

Alla prioriterar ändå inte ensamboende. Kaneli Johansson studerar nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och bor sen ett år tillbaka i en rymlig fyrarummare på Skatudden tillsammans med sina tre bästa vänner. De beslöt att flytta ihop av en slump.
– Vi var alla i en livssituation där vi behövde hitta nytt boende och då kändes det plötsligt självklart att vi skulle bo ihop, berättar Johansson.
Precis som Kronholm har hon erfarenhet av olika boendeformer. Under sitt utbyte bodde hon som inneboende och i Helsingfors delade hon tidigare studielägenhet. Det viktigaste för henne var nu att hitta ett hem som inte känns temporärt.
– Studentbostäder känns ofta lite tillfälliga och saknar känslan av hem. Jag kände att jag ville hitta någonstans där jag kunde bo länge och som helt enkelt känns rätt.
Johansson och hennes vänner såg flera lägenheter innan de slutligen föll för sin bostad på översta våningen i ett hus på Skatudden. En lägenhet med två våningar, terrass och havsutsikt väcker frågan: Hur har studerande råd?
– Ekonomiskt fungerar det bra. Vi betalar 1 700 euro i månaden i hyra och delar det mellan oss beroende på storlekarna på rummen. Det blir ändå betydligt billigare än om man bodde ensam, svarar Johansson.
Också vardagsutgifterna blir mindre per person då man kan dela dem mellan sig. I Johanssons kollektiv fungerar det naturligt.
– Vi är så bra vänner att det bra går att säga "hej nu har jag köpt wc-papper jättemånga gånger" utan att någon tar åt sig.
Privat i kollektiv. Kaneli Johansson blev positivt överraskad över hur lätt det är att bara gå till sitt rum för att vara i fred när man blir trött på allt det sociala.

Kompisboende ger en ny familj

Det bästa med att bo med sina vänner är enligt Johansson att det finns sällskap för spontana äventyr dygnet runt. Hon är också positivt överraskad över hur lätt det har varit att bara gå in på sitt eget rum och få vara för sig själv när det behövs.
– Det är bara att gå, man behöver inte ens säga någonting. På sitt eget rum får man vara ostörd.
Kronholm är också positivt inställd till kollektivkonceptet, trots att hon själv i nuläget inte skulle byta ut sin etta mot ett kompisboende.
– Så där ideologiskt sätt tycker jag att kollektiv är fascinerande. Människor som har något gemensamt flyttar ihop, delar på en kassa, gör mat tillsammans och har det roligt.
– Och så är det ju såklart lyxigt att bara kunna gå ut ur sitt rum och genast få hänga med människor när man har lust. Det finns alltid sällskap.
Men alltid blir det inte så idylliskt, det vet Kronholm. Hur får man så många olika liv att gå ihop i en gemensam vardag? Johansson ser öppenheten som den viktigaste ingrediensen till ett fungerande hushåll.
– Hos oss tror jag allting fungerar så bra för att vi pratar om problemen. Och så har vi alla en väldigt lika livssituation med oregelbundna dygnsrytmer. Om någon av oss till exempel jobbade varje dag nio till fem kunde det bli svårare att få ihop.
En ny familj, det är vad hemmet är för Kaneli Johansson.
– En familj att spontant ordna söndagsbruncher med, det är det bästa.
Naturlig fördelning. I Kaneli Johansson kompishushåll delas hushållsarbetet naturligt mellan vännerna. –Alla har sina egna arbeten de gärna utför.

ANDRA LÄSER