Det här vill unga pojkar veta: ”Hur får man en flickvän?”

Ofta vill de som ringer veta hur man kan få en flick- eller pojkvän. 

– Med 14–19-åringar pratar vi mycket om kommunikation kring sex och om samtycke. Samtalen handlar om hur man kan närma sig någon, om vad som är okej och inte, säger servicechef Anders Huldén, som arbetat på Befolkningsförbundets tjänst sedan 2016.

Det är vanligt att pojkarna närmar sig känsliga frågor via humor, genom att skämta på ett något plumpt eller grovt sätt. Ett återkommande fenomen är att en del av dem sedan ringer och ber om ursäkt när de är lite äldre.

– De ringer och säger att ”Hej vi ringde bussamtal med kompisarna när vi gick i högstadiet, förlåt. Vi var inte så kiva alla gånger. Men nu är det en ganska allvarlig situation, så skulle jag få prata med er en stund”, berättar Anders Huldén.

De längre samtalen handlar ofta om till exempel ångest och depression eller känsliga frågor kring sexuell identitet. För många är tröskeln hög att som kille våga visa sig sårbar och be om hjälp.

– Många gånger är vi den som den unga först pratar med. De säger ofta att det är viktigt att kunna vara anonym och att inte vara tvungen att prata face-to-face.

Teammedlemmarna hinner inte svara på alla samtal. Svarsprocenten ligger kring sextio. Det är väldigt få som väljer att kontakta Pojkarnas telefon på svenska, trots att möjligheten finns ett par dagar i veckan.

– Det begränsar sig till några tiotal per år. Man får väldigt gärna ringa oss på svenska, men jag förstår att man vill ringa just då temat är aktuellt.

Något som förvånar Anders Huldén är den trånga modell som manlighet fortfarande tycks ha. Pojkar kan ringa och fråga om det är okej att till exempel ha dans som hobby.

– De bredare möjligheterna att vara man på har diskuterats jättelänge, och det är klart att i många sammanhang har man gått vidare. I många skolor, på många ungdomsgårdar och i flera kompisgäng kan man vara precis en sådan man och pojke man vill vara. Samtidigt finns det de här sammanhangen där den som bryter mot normerna snabbt får känna det på sig, menar Anders Huldén.

Medarbetarna har lagt märke till att fler pojkar ringer samtal med rasistisk ton under de senaste månaderna.

– Genom att spela på fördomar om vissa etniska grupperingar och låtsas vara någon de inte är testar de oss som svarar. Om det är möjligt så försöker vi luska ut vad det egentligen är som de vill prata om.

Det förekommer också våldsamt hatprat mot etniska minoriteter, användningen av n-ordet är vanligt förekommande och en hel del hat riktas också mot sexuella minoriteter, enligt Huldén.

Sedan i fjol har medarbetarna möjlighet att blockera samtal. Om någon ringer upprepade gånger och inte visar sig vara villig att föra ett respektfullt och sakligt samtal kan personen ifråga bli blockerad i en vecka.

Det har också kommit in samtal från 10–14-åriga pojkar som vill snacka om gäng och om en machotyp av manlighet. Men det handlar om en nyfikenhet på gangsterkulturen snarare än att det skulle vara pojkar som blivit rekryterade till våldsamma gäng.

– De har sett något på Youtube som representerar gangsterkultur och sedan försöker vi diskutera vad som är coolt med det här och en hurdan pojke och man de själva vill vara, säger Anders Huldén.