Turkiet lyfter veto – Sverige och Finland formellt inbjudna till Nato

Turkiet har lyft vetot och Natoländernas ledare välkomnar nu Sverige och Finland i försvarsalliansen. Samtidigt kräver Turkiet att Sverige lämnar ut 33 personer. – Vi har varit tydliga i diskussionerna om att i Sverige följer vi svensk och internationell rätt när det gäller utlämningsärenden, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Turkiet utrikesminister Mevlut Causoglu och president Recep Tayyip Erdogan vinkar till pressen.
Natoländernas ledare har nu officiellt bjudit in Sverige och Finland till försvarsalliansen.
Natotoppmötet inleddes på allvar på onsdagen när ledare för de 30 Natoländerna samlades i Madridmässan i utkanten av den spanska huvudstaden.
Det är dagen efter att Turkiet lyfte sitt veto mot att Sverige och Finland blir medlemmar i alliansen.
– På det här toppmötet kommer hela alliansen att välkomna Finlands och Sveriges historiska ansökningar och beslut att lämna neutraliteten, sade USA:s president Joe Biden före inbjudan gjordes.
Han tillade att det kommer att göra hela Nato starkare.

I Litauen 2023?

Även flera andra ledare har välkomnat Finland och Sverige in i Nato.
Litauens president Gitanas Nauséda konstaterar att de två nordiska länderna är nära vänner som man redan har nära samarbete med.
– Nu kommer vi att få en ännu bredare plattform att samarbeta utifrån, säger han.
Nauséda tillägger att Natoledarna nästa år med stor sannolikhet kommer att hålla ett toppmöte i Litauen. Han räknar med att Finland och Sverige då är med som Natomedlemmar.
Mötets värd, den spanske premiärministern Pedro Sanchez beskriver i sin tur gårdagens besked som "en viktig milstolpe".

Politiskt besked

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppger att överenskommelsen mellan Sverige, Finland och Turkiet, visar på Natos förmåga att stå samman som allierade.
– Vi kommer att visa att Natos dörr är fortsatt öppen genom att bjuda in Sverige och Finland att ansluta sig till alliansen, säger Stoltenberg i sitt öppningstal.
Natoledarnas välkomnande av Finland och Sverige är ett politiskt besked, men det ska även tas ett formellt beslut om att bjuda in länderna till alliansen. Det väntas tas av Natoländernas ambassadörer i Bryssel på tisdag. Då skickas också ett tilläggsprotokoll till Natofördraget ut för ratificering av Natoländernas parlament.
I det protokollet står att Finland och Sverige är medlemmar i Nato.
När beslutet nu fattats får de två nordiska länderna status som inbjudna länder. Det innebär att Sverige och Finland får delta i alla Natomöten, dock utan rösträtt. Undantagen är möten som berör kärnvapen och som berör Sverige och Finland som medlemmar.
Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov säger att Ryssland är negativt inställt till planerna att utvidga Nato, som han säger är "en destabiliserande faktor i internationell politik".
Det kommer inte att bidra till ökad säkerhet för medlemsländerna eller påverka Rysslands förmåga att garantera sin säkerhet, säger han vidare enligt ryska nyhetsbyrån Interfax, utan befäster "blockets aggressiva politik för att tygla Ryssland."

Kort ratificering?

Efter att de två länderna fått status som inbjudna, kommer anslutningsförhandlingar att hållas. Det är i praktiken inga förhandlingar, utan snarare en genomgång av vad ett Natomedlemskap innebär.
Natos kollektiva försvar och säkerhetsgarantier kommer att omfatta de två nordiska länderna, så fort tilläggsprotokollet har ratificerats i alla Natoländerna och i kandidatländerna själva. När ratificeringsprocessen kan vara slutförd är oklart. Bedömningar har gjorts om att det kan ta allt från några månader upp till ett år.
Överenskommelsen som fick Turkiet att lyfta sitt veto innebär bland annat att Finland och Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.

Fakta | Uppgörelsen mellan Sverige, Finland och Turkiet

Så här står det bland annat i uppgörelsen mellan Turkiet, Sverige och Finland:
"Som blivande Natomedlemmar kommer Finland och Sverige ge fullt stöd till Turkiet mot hot mot dess nationella säkerhet. Finland och Sverige kommer inte att ge stöd till (kurdiska rörelserna) YPG/PYD och den organisation som beskrivs som FETÖ (Gülenrörelsen) i Turkiet."
"Finland och Sverige fördömer och avvisar terrorism i alla dess former och manifestationer, i starkaste ordalag."
"Finland och Sverige engagerar sig i att förhindra aktiviteter från PKK och alla andra terrororganisationer och deras utväxter, liksom aktiviteter av individer i grupper eller nätverk som är kopplade eller inspirerade av dessa terroristorganisationer."
"Finland och Sverige kommer att undersöka och förbjuda all finansiering och rekryteringsaktivitet från PKK och andra terroristorganisationer och deras förgreningar."
"Finland och Sverige kommer att hantera Turkiets väntande deportations- eller utvisningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelseuppgifter som förmedlats av Turkiet och etablera nödvändiga juridiska ramverk för att underlätta utlämningar och säkerhetssamarbeten med Turkiet, i enlighet med europeiska konventionen om utlämningar."
"Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det inte finns några nationella vapenembargon emellan sig. Sverige ändrar sitt nationella regelmässiga ramverk för vapenexport när det gäller Natomedlemmar. I framtiden kommer vapenexport från Finland och Sverige att genomföras i enlighet med solidaritet i alliansen och med texten och andan i artikel 3 i Washingtonfördraget."
Källa: TT

ANDRA LÄSER