Hej, är du kvinna? Då arbetar du gratis resten av året – och tjänar lika mycket som männen år 2100

Lönegapet mellan kvinnor och män är i genomsnitt 16 procent på den finländska arbetsmarknaden. Gapet minskar i snigeltakt. 

– En av våra lösningar är att öka på transparensen inom lönesättning genom en ändring av jämställdhetslagen, säger Katariina Sahlberg, jurist.
Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
04.11.2022 15:10 UPPDATERAD 09.11.2022 09:51
Den 4 november är kvinnornas lönedag, vilket betyder att kvinnorna arbetar gratis resten av året, jämfört med männen.
Lönegapet mellan könen är exakt det samma som i fjol, det vill säga 84,3 procent. Det betyder att kvinnorna tjänar totalt drygt 84 procent av det männen tjänar, enligt rapporter från Statistikcentralen.
Gapet minskar extremt långsamt från 79 procent år 1995 till 84,3 procent i år.
Detta trots att kvinnorna nu i genomsnitt är högre utbildade än männen.
– Jämfört med 2021 har lönegapet mellan könen inte minskat alls och överlag har det minskat väldigt långsamt, säger Katariina Sahlberg som är jurist på tjänstemannaunionen STTK.
Dels handlar det om segregering, det vill säga att mansdominerade yrken värderas högre.
– Bakom finns den historiska faktorn att manliga yrken har värderats högre, vilket märks i lönesättningen och detta har inte ändrats, säger Sahlberg.
Det är komplicerat att få veta kollegornas löner, vilket gör det svårt att reda ut enskilda fall av oförklarliga löneskillnader på arbetsplatsen. 
– En av våra lösningar är att öka på transparensen inom lönesättning genom en ändring av jämställdhetslagen, säger Sahlberg.
– Det vi föreslår att en arbetstagare skulle kunna gå till arbetsplatsens förtroendeman eller till en annan personalrepresentant, som i sin tur kan få tillgång till löneuppgifterna och via det kan man kontrollera om det handlar om diskriminering.
Detta är möjligt även nu, men det är väldigt byråkratiskt. Personalens representant ska be om tillstånd att få löneuppgifterna av jämställdhetsombudsmannen. 
– Systemet har inte använts en enda gång, vilket i princip betyder att det inte fungerar, konstaterar Sahlberg.
Bara 10 procent av yrkena är sådana där fördelningen mellan könen är inom 40-60 procent. Exempel på sådana yrken är lärare inom yrkesutbildningar och sakkunnig på reklam och marknadsföring. Även om lönenivån för den traditionellt kvinnodominerade vårdbranschen ska höjas kommer detta inte att vända utvecklingen i stort.
– Det är ett större problem än så.
 Med den här takten kommer kvinnorna att få samma lön som männen år 2100. Lönegapet i Finland är större än i genomsnitt i de europeiska länderna.
"Löneskillnaderna påverkar både vardagen för kvinnor men har också konsekvenser för framtiden då kvinnors pensioner som en följd blir lägre. Nu måste satsas på åtgärder som främjar jämställdhet i arbetslivet, vi behöver bland annat en ökad transparens i lönesättningen" skriver Anita Westerholm, förbundsordförande Svenska Kvinnoförbundet i ett pressmeddelande.
Rättelse: Kvinnor tjänar drygt 84 procent av det männen tjänar, inte 85 procent som det stod tidigare i artikeln.

ANDRA LÄSER