Vet journalister mer än andra?

Är det kanske så att journalister som "sitter mitt i nyhetsströmmen" lätt börjar tycka att de vet ju så mycket mera än andra människor?

Ibland förekommer en tendens hos HBL:s journalister och chefer att förklara läsarnas åsikter som mindervärdiga. Senast sågs det i Susanna Ginmans, som har chefsposition, svar att "Det är bra att vara kritisk, men kritiken måste vara väl underbyggd." (HBL 17.3). Det är snusförnuftigt sagt och omyndigförklarar insändarskribenten.
Var då insändarskribentens kritik motiverad? Hon hade rest in från Italien med virussymtom och enligt THL:s instruktion kontaktat hälsovårdsmyndigheterna. Det ledde till fyra timmars telefonväntetider och ett löfte om att någon ringer tillbaka. Det skedde aldrig.
Långa väntetider förstår man i denna situation, men en inresande från Italien med symtom är någonting som man bör reagera på. Myndigheterna beslutar vem som testas, men kommer man från Italien med symtom skall man inte lämnas med öppna frågor, utan som minimum uppmanas isolera sig. Vi vet att det stora flertalet av tidiga coronafall uppstod efter inresa från Italien. Då borde varningssignaler genast ringa.
Skribenten påpekar ännu att ett beslut att testa bara riskgrupper måste betyda att det verkliga antalet coronafall är mycket större än det som testerna visar. Det är en sanning som man inte behöver vara statistiker för att förstå.
Är det kanske så att journalister som "sitter mitt i nyhetsströmmen" lätt börjar tycka att de vet ju så mycket mera än andra människor?

Jon Didrichsen,

Grankulla

Svar Avsikten var inte att vara nedlåtande. Som journalister har vi säkert en tendens att tro att vi vet mer än många andra, men i just det här fallet är åtminstone jag ödmjuk. Jag är inte läkare, epidemiolog eller infektionsexpert.
Susanna Ginman,
chef för opinionsredaktionen, HBL

ANDRA LÄSER