Altias ordförande: Börsen ger alkoholbolaget starkare identitet

Börsnoteringen ger Altia en egen identitet och bättre möjlighet att köpa nya alkoholvarumärken. Det säger bolagets styrelseordförande Sanna Suvanto-Harsaae. – Att skaffa nya alkoholvarumärken är ju inte statens högsta prioritet, säger hon.

Styrelseproffset Sanna Suvanto-Harsaae, bosatt i Köpenhamn, rekryterades till Altias styrelse 2013 för sitt kunnande bland annat inom konsumentvarumärken. Hon sitter också i styrelserna för SAS, Paulig och Broman Group (Motonet m.m.).
Det är sedan länge fullbokat vid måndagskvällens evenemang där Altia presenterar sig för potentiella placerare inför börslistningen. För Altias styrelseordförande Sanna Suvanto-Harsaae är det ett gott tecken, hon hoppas nämligen på många privata placerare när aktierna blir tillgängliga för allmänheten senare i mars.
– Jag är väldigt stolt över att ha fått vara med och ta Altia till en nivå där det kan börsnoteras. Det finns få varumärkeshus listade på Helsingforsbörsen och för privatplacerare kan det ju vara lite roligt att ha "Kossu"-aktier i sin portfölj, säger Suvanto-Harsaae.
Det var i oktober regeringen meddelade att man har för avsikt att börsnotera Altia och häromveckan kom det slutliga beskedet. Redan inom mars ska allmänheten ges chans att bli aktieägare. Vad är det då som blir annorlunda när den statliga procenten i alkoholbolaget sjunker från 100 till 34? Enligt Suvanto-Harsaae har Altia en välfungerande strategi och på den punkten ger ägarskiftet ingen anledning till förändringar.

Äger många varumärken

Altia avknoppades från Alko år 1999. Sedan dess har Alko skött detaljförsäljningen av alkohol i Finland, medan Altia haft hand om alkoholtillverkning, import och partiförsäljning.
Under årens lopp har Altia köpt upp många företag och varumärken, och vuxit till ett ledande företag inom alkoholdrycker i Norden och Baltikum.
Altia exporterar till cirka 30 länder i Europa, Asien och Nordamerika. Till Altias varumärken hör Koskenkorva, Jaloviina, Leijona, Valhalla, O.P. Anderson, Renault, Larsen, Xanté, Blossa och Chill Out.
Omsättning i fjol: 359 miljoner euro. Antal anställda: 700.
Senast staten börsnoterade ett av sina bolag var Fortum för 19 år sedan. Tidigare i år har staten minskat sitt ägande i stålbolaget SSAB och sålt samtliga aktier i Telia.
– Skillnaden är att börsnoteringen gör oss mera synliga och offentliga. Vi har större möjligheter att kommunicera med andra än våra ägare. Ett noterat bolag har större möjlighet att skaffa kapital, vi blir mera flexibla. Om det kommer uppköpsmöjligheter så har vi bättre chans att ta tag i dem tack vare bättre tillgång till kapital. Som ägare var statens första prioritet inte alltid att köpa alkoholvarumärken.

Hur går aktieägares krav på avkastning ihop med den profilering på ansvar och goda dryckesvanor som Altia visat upp hittills?

– Det går faktiskt bra ihop. Bolaget har en strategi som gör att vi kommer att växa och förbättra vår lönsamhet. Det är lättare att vara ansvarsfull när det går bra.
– Vad gäller avkastningskrav så har vi varit tydliga med att Altia i första hand är en vinstutdelningsaktie, inte en tillväxtaktie. Över tid är Altias mål en tvåprocentig tillväxt, vilket är väldigt modest. Däremot vill vi vara en trygg aktie och på så sätt vara en bra balans till den som har tillväxtaktier i sin portfölj. Vi har sagt att över 60 procent av den utdelbara vinsten ska tillbaka till ägarna.

Hur har intresset för aktien varit?

– Ledningen har i ett tidigt skede varit ute och träffat potentiella, stora investerare. Vi har träffat alla som kan vara intressanta, inklusive pensionsbolagen. Vi har goda indikationer på att fina institutionella köpare gärna vill vara med, framför allt finska och nordiska. Vi vill i första hand ha ett brett finskt ägande, men också i Sverige finns intresse. Hur mycket som sedan blir till ägande vet vi först när vi börjar sälja aktien. Vid en börsnotering kan man ibland göra överenskommelser med vissa placerare i förväg, men vi har valt att ha alla på samma startsträcka.

Efter delningen från Alko 1999 har Altia förvärvat många värdefulla varumärken som Renault, Larsen, Xanté och Blossa. Är ni på jakt efter fler?

– Först måste det finnas någon som vill sälja till det pris vi är redo att betala. Sedan ska det som är till salu ligga inom rätt område. Vi vill inte köpa för köpandets skull. Men om vi hittar nordiska varumärken som passar i vår portfölj så är vi aktivare att köpa efter börsnoteringen än vi har varit de senaste åren.
– Det mest sannolika är att köpa ett privat, mindre, nordiskt varumärke som inte är börsnoterat. Det finns många innovativa små varumärken som har svårt att komma utanför sin egen marknad. Där kan Altia som en nordisk marknadsledare ge en plattform och möjlighet att komma in på nya marknader. Det kan också handla om en tillverkare med liten produktion som inte själv har möjlighet att växa så mycket som det skulle finnas förutsättningar för. Här kan vi erbjuda en plattform. Men vi tänker inte fara vilt ut och köpa världen över.

Det finns alltså ingen risk för att det går som när Sonera börsnoterades, drabbades av storhetsvansinne och slösade bort miljarder på mobillicenser?

– Inte med den här styrelsen. Och om ledningen får storhetsvansinne så sätter styrelsen den på plats. Att till exempel köpa ett alkoholvarumärke som bara existerar i Chile kommer inte att ske så länge jag vaktar bolaget.

Men bolagsstämman om ett år kan ju byta ut styrelsen.

– Det speciella med Altias styrelse är att medlemmarna i första hand har kommersiell bakgrund, bara en medlem representerar ägaren staten. Bolaget har en strategi och den fungerar väldigt väl. Om det nya ägarskapet är nöjt med strategin så fortsätter den så länge den ger bra resultat.

Är alkoholdrycker en bra affärsverksamhet nu för tiden när västvärlden blir allt mer hälsomedveten och åtminstone de ungas drickande ser ut att minska?

– Kvantiteten och alkoholprocenten minskar medan kvaliteten ökar. Därför finns det fortsättningsvis tillväxtmöjligheter. Och trenden är bra.

Finland har nyligen förnyat sin alkohollagstiftning som bland annat tillåter försäljning av så kallad alkoläsk i matbutikerna. Vad betyder det för Altia?

– Det har varit mycket diskussion om procent, men sett ur vår synvinkel var den största förändringen tillverkningsmetoden. Det viktiga för oss är att inte skilja alkohol från alkohol utifrån hur den har tillverkats. Jag tror inte att marknaden kommer att växa på grund av lagändringen, det handlar mer om att distributionen flyttar över från en kanal till en annan. Någon stor total ökning av försäljningen tror jag inte på, men våra varumärken blir mera synliga genom de blandningar som nu får säljas i matbutikerna. Det är mera jämlikt så här. Procenten är en sak, men tillverkningsmetoden ska inte avgöra vilken typ av alkohol som säljs var.

Tror du att man ska se noteringen av Altia som ett steg mot en avreglering också av Alko?

– Det är två skilda saker. Folk blandar fortfarande ihop Altia och Alko. De har länge hört ihop och har liknande namn. När vi blir börsbolag så blir skillnaden större: Alko distribuerar, medan Altia tillverkar drycker och äger varumärken. Börsnoteringen ger Altia en egen identitet, vilket är viktigt i relation till bolagets samarbetspartner. Det gör livet lättare för Altia, vilket är ett värde som är svårt att mäta i pengar.

ANDRA LÄSER