EU satsar på försvaret: "Historiskt"

Historiskt, anser EU-topparna när medlemsländernas stats- och regeringschefer nu lovar satsa hårt på försvar och motståndskraft.Konkreta planer väntar under våren.

EU-ledarna träffas i Versailles utanför Paris den här veckan.
Wiktor Nummelin/TT
11.03.2022 19:10 UPPDATERAD 11.03.2022 20:15
På presskonferensen efter veckans toppmöte utanför Paris lovar rådsordförande Charles Michel att den gemensamma "Versailles-deklarationen" kommer att gå till historien.
"Vi måste beslutsamt investera mer och bättre i försvarskapacitet och innovativ teknik", heter det bland annat i deklarationen, där man lovar satsa mer både gemensamt och nationellt på försvaret.
– Putins krig har fullständigt förändrat Europas säkerhetsmiljö. Avsevärda ytterligare försvarsinvesteringar behövs och jag välkomnar att vissa ledare har meddelat ambitiösa planer för att öka sina försvarsbudgetar, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen – tidigare tysk försvarsminister i flera år – på presskonferensen.

Två procent?

EU-kommissionen får nu ansvaret för att fundera på vad som krävs och samtidigt ta ännu närmare steg för att "koordinera sig" med militäralliansen Nato.
– Jag välkomnar att ledarna gett oss i uppdrag att till i maj förbereda en analys om vilka brister som finns när det gäller försvarsinvesteringar och se till att vi har en klar plan för att hantera de bristerna, säger von der Leyen.
Av EU:s 27 medlemsländer är 21 också medlemmar i Nato. Och de ländernas ledare vill gärna att EU-länderna gör det som Nato länge manat sina medlemmar att göra.
– Det borde absolut vara ett minimikrav på (att lägga) två procent av BNP i försvarsutgifter. Vi är starkare om varje armé är starkare, säger Estlands statsminister Kaja Kallas i Versailles.

Solidaritet

Sverige och Finland tillhör gruppen av EU-länder som står utanför Nato och berörs därmed inte av Natos solidaritetsgaranti, artikel 5.
Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Finlands statsminister Sanna Marin har dock särskilt tagit upp EU:s motsvarande klausul – uttryckt i EU-fördragets kapitel 42, punkt 7. Andersson är nöjd med responsen.
– Det var en väldigt bra och allvarlig diskussion som vi hade om 42.7. Det var väldig enighet om att man tyckte att det var bra att det skulle vara med i deklarationen. Det var en stor uppslutning till att det är en klausul som naturligtvis gäller.
Statsministern räknar med hjälp från andra EU-länder, om det skulle behövas.
– Att de inte kommer att förhålla sig passiva är väldigt tydligt. Och det gäller Sverige också. Vi kommer inte att förhålla oss passivt om ett annat europeiskt land angrips, lovar Andersson i Versailles.

EU-ledarnas gemensamma uttalande från veckans toppmöte i Frankrike har döpts till Versailles-deklarationen och innehåller tio sidor med löften om att stärka försvarskapaciteten, det energimässiga oberoendet och skapa en "mer robust ekonomisk bas".
På försvarssidan utlovas "betydliga" ökningar av försvarsbudgetarna och mer samarbete i gemensamma projekt och utveckling av ny teknik.
På energisidan talas om att fasa ut behovet av rysk energi "så fort som möjligt", skapa tillräckliga egna gaslager och skynda på satsningen på förnybara källor.
För ekonomin talas om att minska EU:s "strategiska brister", bland annat genom en kraftig satsning på produktion av halvledare och investeringar i artificiell intelligens och 5G-nät.
Källa: EU-kommissionen.

ANDRA LÄSER