Peter Hultqvist till HBL: Klarspråk för Nato men ingen rekommendation

– Alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Men vi måste förhålla oss till att vi har ett nytt läge efter den 24 februari, säger utrikesminister Ann Linde när hon tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist och företrädare för de åtta riksdagspartierna presenterar den säkerhetspolitiska analysen.

När arbetet inleddes var budskapet klart; den ska inte bara handla om Nato. När den presenterades på fredagen handlar den till största delen om Nato.

Peter Hultqvist är inte överraskad över hur fördelaktigt ett svenskt Natomedlemskap beskrivs i rapporten – "jag har ju själv varit med och skrivit den".

– Det är en beskrivning av vad som händer om man tittar på alla effekter men vi drar inga slutsatser och vi ger ingen rekommendation, säger han till HBL.

Hur viktigt det är att Sverige och Finland lämnar in en ansöka samtidigt är enligt Hultqvist "en fråga som man får återkomma till eftersom Sverige inte har fattat sitt beslut".

– Sverige och Finland har samarbetat så mycket under så många år så Finlands beslut påverkar ju oss också men jag vill också säga att vi har ju hela tiden diskussion och dialog med finska representanter, påpekar Hultqvist.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) deltog i gruppens första möte när den inledde sitt arbete i mitten på mars.

Analysen slår också fast att Sveriges situation skulle bli ännu mer sårbar om Finland går med i Nato och Sverige står utanför.

Hela den svenska alliansfriheten med ett tjugotal bilaterala och multilaterala avtal kullkastas eftersom rapporten drar slutsatsen att den enda riktiga säkerhetsgarantin är Natos artikel 5: "En väpnad attack på en eller flera av medlemsländerna anses som ett angrepp mot alla Natoländer", står det i grundstadgan.

I praktiken innebär det att det fördjupade samarbetet mellan Finland och Sverige, avtalen med USA och Storbritannien och partnerskapet med Nato som både Sverige och Finland har ingått inte är värda mycket om situationen eskalerar till ett brinnande krig.

"Det är inte ett realistiskt alternativ att utveckla bilaterala försvarsallianser, med ömsesidiga försvarsgarantier utanför befintliga europeiska och euroatlantiska strukturer", slår rapporten fast.

– Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet, säger utrikesminister Ann Linde.

Enligt Linde bedöms Sverige inte utsättas för ett konventionellt militärt angrepp vid en Natoansökan. Däremot kan ett sådant angrepp inte uteslutas, vilket tidigare slagits fast i den senaste försvarsberedningen eller totalförsvarspropositionen.

I rapporten pekas ryska specialförband ut som kan genomföra sabotage eller insatser med kryssningsrobotar. Det mest sannolika är ändå påverkanskampanjer, cyberhot, kränkningar av svenskt luftrum eller territorialvatten och aggressioner i närområdet.

Det finns ändå en hel del andra fördelar med ett medlemskap i den transatlantiska organisationen. Beroendet av USA skulle minska, Sverige kunde fortsätta med nedrustningsarbetet och försvarsbudgeten skulle antagligen behöva ökas om Sverige ställer sig utanför ett Natomedlemskap.

I rapporten beräknas kostnaderna för ett medlemskap bli mellan 600 och 700 miljoner kronor (57-66 miljoner euro).

Alla åtta partier som har utformat säkerhetsanalysen är eniga om analysdelen men det är i slutsatserna som åsikterna går i sär. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är kritiska till rapporten eftersom den är för Natovänlig och har lämnat avvikande åsikt.

Vänsterpartiets representant Håkan Svenneling kallar rapporten undermålig.

– Skrivelsen är en partsinlaga och pamflett för ett Natomedlemskap, säger han och motiverar det med att riskerna med ett medlemskap inte har belysts.

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att analysen har hastats fram. Vänsterpartiet kräver också en folkomröstning i frågan.

Också Liberalernas Allan Widman och Kristdemokraternas Mikael Oscarsson har lämnat ett särskilt yttrande men de är kritiska till formuleringen om att alliansfriheten har varit bra för Sverige.

Moderaternas Hans Wallmark säger att analysen bara har en "avslutande defekt".

– Den sista meningen saknas. Det borde stå "därför borde Sverige omedelbart söka om Natomedlemskap", säger Wallmark och fortsätter:

– Det avslutet kommer kanske redan på söndag när Socialdemokraterna har sitt möte.

Det är då som regeringspartiet Socialdemokraterna ska ge besked om var partiet står i Natofrågan.

Wallmark säger att Sverige har haft tre parallella processer i gång: Socialdemokraternas, den parlamentariska och så har man sneglat på vad Finland gör.

– Därför är det viktigt för oss som är för ett Natomedlemskap att kunna säga varför vi är det. Det gör den här analysen, poängterar Wallmark.

Både utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist har sin ståndpunkt klar.

– Självfallet är det så att efter det här gedigna arbetet har jag min uppfattning klar. Jag väljer att inte säga vad jag själv tycker i det här läget, säger Linde.

– Jag kommer att redogöra för min inställning när partiet är klar med sin process, säger Peter Hultqvist.

– Nähä du, det får du vänta med till söndag, flinar Hultqvist.