City är bara toppen av isberget – de flesta klubbarna borde degraderas

Övriga klubbar som bestraffades då var Galatasaray, Trabzonspor, Bursaspor, Zenit, Anzji Makhachkal, Rubin Kazan och Levski Sofia.

Tidigare i vinter bestraffades Serie A-jätten Juventus med ett poängavdrag på femton poäng för sin fantasifulla och allt annat än rumsrena redovisning under de senaste åren.

City har varit illa ute också tidigare. 2020 uteslöts klubben från europeiska cuptävlingar i två år men Citys slipade division av toppjurister lyckades den gången övertyga idrottens skiljedomstol CAS om att överträdelserna inte var så allvarliga. Och så räckte det med att betala tio miljoner euro för att vara med i finrummet också i fortsättningen. Vid de två tidigare tillfällena har det varit Uefa som varit den drivande kraften i kampen mot City.

Denna gång är det Premier Leagues revisorer och jurister som anklagar klubben för cirka 100 oegentligheter i bokföringen mellan åren 2009 och 2018. Klubben har givetvis tillbakavisat alla anklagelser men visst växer en viss oro i klubbens led.

City har alltså fällts vid två tidigare tillfällen och lovat bot, bättring och bättre omdöme. Men i klubbens desperata jakt på Champions League-bucklan och evig storhet har det visat sig att löftena saknat belägg. Manchester Citys 15 år under arabemiratiskt styre har varit en sensationell konsumtionsfest. Och med ägare som är vana att pengar löser alla problem har det här med lagar och paragrafer gällande just den ekonomiska biten varit något nytt och något shejkerna tagit med en nypa salt.

Uefa:s avsikt med FFP-reglerna var och är god. De ska innebära större transparens och just mera fair play på den ekonomiska sidan. Men trots vissa bestraffningar har effekten så här långt uteblivit mer eller mindre helt. Bötessummor på några miljoner eller tiotals miljoner bekommer inte multimiljonklubbarna som i många fall har ägare som kan skänka ett välkommet koncernbidrag om det behövs.

Poängavdrag, transferförbud, uteslutning ur europeiska cuper eller rentav degradering kunde få avsedd effekt.

City har den här gången skäl att känna en större oro än tidigare. Nu är det inte Uefa utan Premier League som är på krigsstigen. Orsaken till att Premier League, världens överlägset största och rikaste fotbollsliga, nu vill vända ut och in på Manchester Citys räkenskaper beror inte på att PL:s beslutsfattare plötsligt skulle ha börjat plågas av dåligt samvete för att den multimiljardbusiness ligan driver för länge sedan mist all rim och reson. Det är inte så att PL skulle motsätta sig det enorma pengaflöde alla utländska ägare innebär.

Det som fått ligans styrande organ att resa sig på bakfötterna och inse stundens allvar är kungadömets planer på att tillsätta en oberoende revisionskommission för att grundligt gå igenom Premier League-klubbarnas bokföring och ägandeförhållanden. Den utredningen skulle avslöja fler skelett i garderoben än det säljs öl på pubarna i Kidderminster en vanlig onsdag kväll och det känner man till inom Premier League. Hittills har man själv skött den här biten och så vill man att det ska bestå. Som förebild fungerar det internationella fotbollsförbundet Fifa som intagit linjen att all extern inblandning i det allsmäktiga förbundets affärer ska undvikas. Och det har man lyckats med.

I Manchester Citys fall talas det om poängavdrag och till och med degradering. Men processen är lång och oviss och det här kan lika väl rinna ut i den arabiska sanden. Igen.

Är det så att City faktiskt fälls och får kännbara straff finns det alla skäl i världen för klubbar som Chelsea och ganska många till i Premier League att våndas oerhört för vad nitiska revisorer kan hitta i deras bokföring.

Chelsea var en gång klubben i Premier League som under mångåriga ägaren Roman Abramovitj gick i bräschen för den osunda utvecklingen på såväl löne- som spelarmarknad. Oligarken Abramovitj tvingades lämna England hals över huvud för ett år sedan då han som Putintrogen rysk patriot blev persona non grata i kungadömet. Nya ägaren, amerikanen Todd Boehly och hans konsortium, har fortsatt på Abramovitjs linje och köpfesten har inte visat några tecken på att avta, snarare tvärtom.

Ytterst få av de riktiga tungviktarna i europeisk fotboll skulle klara av en noggrann genomgång av räkenskaperna. Här gäller mer eller mindre devisen att fuska mest och bäst.

City har fuskat väldigt mycket under femton års tid och kan kanske tvingas statuera exempel på vilka följder det kan få. Och om City faktiskt fälls lär samma sak hända väldigt många andra klubbar i England och Europa.

Det i sin tur kunde på både kortare och längre sikt få väldigt positiva effekter på den europeiska toppfotbollen som för länge sedan blivit de rikastes privata sandlåda.