Fler unga söker hjälp för ångest och självmordstankar: ”De är många, varje dag”

Allt fler unga upplever ångest och remisserna till ungdomspsykiatrin har skjutit i höjden. Det här syns också på chatten Ärligt talat, där unga kan söka stöd anonymt.

– Vi slår nya rekord varje månad, säger psykologen Helena Godenhjelm.

Många unga känner kroppshat och stor osäkerhet, säger psykologen Helena Godenhjelm vid Luckans ungdomschatt Ärligt talat.
Jenny Bäckjenny.back@hbl.fi
22.09.2022 05:00 UPPDATERAD 22.09.2022 10:13
Den här vardagsförmiddagen har Helena Godenhjelm hunnit chatta om allt från relationer till problem med könsidentiteten. Också en ung med självmordstankar har sökt stöd i den anonyma chatten, och det är inget ovanligt.
– De unga berättar ofta om självskadebeteende och självmordstankar, de är många, varje dag.
Helena Godenhjelm är psykolog vid chatten Ärligt talat, som drivs av Luckan och riktar sig till svenskspråkiga unga i åldern 13–29 år. Här, precis som på andra håll, ser man att många unga mår dåligt. År 2020 hade Ärligt talat 1 800 kontakter, året därpå var de 2 400. I år har man redan haft betydligt fler kontakter än i fjol, trots att mycket av året återstår.
Samma sak syns vid föreningen för psykisk hälsa, Mielis, kristelefoner. Där var antalet samtal den här sommaren dubbelt så många som under sommaren före pandemin, och ångest är en av de största orsakerna.
Illamåendet syns också i statistiken från specialistvården: Mellan 2014 och 2020 ökade antalet remisser till ungdomspsykiatrin vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt med 88 procent.
Och under de senaste två åren har pandemin lagt in en extra växel.
– Det är väldigt mycket ångest, social och annan. Under pandemin har de unga missat ett viktigt socialt skede i livet, när de borde ha sökt sig utåt och knutit kontakter. Exakt hur det kommer att slå ut vet vi ännu inte, säger Godenhjelm.
Det är väldigt mycket ångest, social och annan. Under pandemin har de unga missat ett viktigt socialt skede i livet, när de borde ha sökt sig utåt och knutit kontakter. Exakt hur det kommer att slå ut vet vi ännu inte
Helena Godenhjelm
Ångesten syns också i den senaste Skolhälsoenkäten från Institutet för hälsa och välfärd. Av flickorna i de högre klasserna uppger så många som en av tre att de känner ångest.

Kroppshat, krig och klimatångest

För många som tar kontakt med chatten är det första gången de söker stöd eller hjälp – eller över huvud taget berättar för någon om sina bekymmer.
– Det är långt ifrån alla som behöver specialisthjälp, för många kan det räcka att få prata av sig. Att fånga upp det här behovet i tid är bättre för alla parter, säger Godenhjelm.
Men att få hjälp med låg tröskel är inte alltid så lätt, och en av kristelefonernas och chattarnas uppgifter har därför blivit att hålla unga under armarna medan de väntar på att komma vidare i vårdapparaten.
– Man borde få hjälp lätt inom elevvården, men den är överbelastad och mycket av skolpsykologernas tid går åt till utredningar av stödbehov. Detsamma gäller Studenthälsan, också där är de överbelastade.
Man borde satsa mycket mer på förebyggande arbete, anser Godenhjelm.
– Varför mår unga så dåligt? Vilka är orsakerna bakom, det är det man borde jobba på.

Ja – varför mår många unga så dåligt?

– Det är klimatångest, krig och en väldigt turbulent tid. Efter pandemin ser vi också mer utmattning, utbrändhet, ensamhet, hopplöshet.
Men också:
– Många unga känner kroppshat och stor osäkerhet. Smarttelefonerna, och informationsflödet överlag, verkar sammanfalla med den här utvecklingen. Sociala medier har nog en väldigt stor inverkan då de unga jämför sig med andra, och översköljs av helt orealistiska, manipulerade bilder. Tidigare jämförde man sig med de människor man hade i sin närhet, nu jämför man sig med hela världen.
Enligt föreningen Mieli har antalet diskussioner om ungas självskadebeteende ökat i kristelefonerna och chatten, och allra mest syns det bland unga kvinnor. För deras del har ökningen varit 20 procent i år fram till augusti.
Enligt Laura Häkkinen, linjedirektör vid ungdomspsykiatriska enheten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS, har antalet unga med allvarlig psykisk ohälsa som kräver specialistvård ändå varit förhållandevis stabilt tills vidare.
– Men lindriga och medelsvåra symtom på ångest och depression har ökat. De flesta fyller inte kriterierna för specialistvård, så en stor del av remisserna skickas tillbaka. Det kan vara ett tecken på att bashälsovården är i trubbel och inte kan sköta de här fallen, och därför spiller de över på specialistvården.
Ibland har barnet eller den unga sökt hjälp redan tidigare, skolhälsovården och bashälsovården kan ha varit inblandade, men ingenting har egentligen skett.
– Då vården uteblivit förvärras problemen och till sist behövs specialistvård i alla fall. Det sker beklagligt ofta, säger Häkkinen.

Många vågar inte söka hjälp

En annan orsak till att vården uteblir kan handla om en rädsla för att föräldrarna ska få veta då minderåriga söker hjälp. Enligt en lagändring som klubbades igenom för några år sedan ska bland annat hälsovården slå larm då det finns risk för ett barns liv eller hälsa. Då informeras i regel också vårdnadshavarna.
– Det här är ett stort problem. Vi chattar jätteofta med unga som säger att de inte sökt hjälp av rädsla för att föräldrarna ska få veta, säger Helena Godenhjelm.
Ofta finns hjälpen ändå på nära håll.
– Att lyssna och fråga är viktigast. Många har aldrig berättat om sina bekymmer för någon vän eller närstående. Ibland känns det som om vi inte är lika bra på att prata med varandra längre. Då kan det ofta vara en bra sak att uppmuntra den unga att prata med en person som står den nära, att ta i bruk de resurser som redan finns runt omkring.

Här finns samtalsstöd med låg tröskel

Chatten Ärligt talat, som drivs av Luckan. Öppen måndag till fredag klockan 9–12 och 19–22 på arligttalat.fi.
Föreningen Mielis svenskspråkiga kristelefon är öppen måndagar och onsdagar klockan 16–20 och tisdagar, torsdagar och fredagar klockan 9–13 på numret 09–25 25 01 10. Mielis kristelefon hjälper också på finska, engelska, ukrainska, arabiska och ryska.
Krisjouren för unga vid Helsingforsmissionen ger samtalsstöd per telefon och ansikte mot ansikte, du kan ringa 09-23 12 02 00 eller boka en tid på webbplatsen.
Kyrkans samtalstjänst håller öppet alla dagar klockan 20–23 på numret 0400 22 11 90 och chatt måndagar till torsdagar klockan 19–21 på samtalstjänstens webbplats.

ANDRA LÄSER