Förvirring om ryska angrepp huvudvärk för väst

Nato och EU hotar med sanktioner mot Ryssland även vid ett mindre angrepp mot Ukraina. Men vad ska då räknas som ett mindre angrepp? – Mindre angrepp blir en definitionsfråga och det finns inget svar på det. Det är något man får diskutera och det blir ett jätteproblem, säger Björn Ottosson vid svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

President Joe Biden under pressträffen i onsdags.
Frågan aktualiserades i och med USA:s president Joe Bidens pressträff tidigare i veckan. Biden lovade hårda sanktioner vid en ny rysk invasion av Ukraina men sade också att vid "ett mindre angrepp", något som inte innebar att ryska styrkor gick över gränsen till Ukraina, var Natomedlemmarna inte överens om hur militäralliansen skulle reagera.
Efter kraftig kritik från Ukraina förtydligade Biden kort därefter att om ryska soldater korsar gränsen ska det ses som en invasion, medan exempelvis en hackerattack skulle vara ett mindre angrepp. Hans pressekreterare Jen Psaki har också sagt att angrepp som inte är militära, som cyberattacker och paramilitära anfall, kommer att bemötas med "ett beslutsamt, ömsesidigt och gemensamt svar".

Blir definitionsfråga

Men uttalandet skapar problem – eftersom diskussionen inför eventuella sanktioner nu kan landa i vad som ska räknas som en invasion respektive ett mindre angrepp, säger Björn Ottosson, USA-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Att man infört den här distinktionen i diskussionen om sanktionerna gör situationen mycket, mycket svårare för Europa. Nu kan plötsligt en massa aktörer inom Europa som inte vill ha skarpa sanktioner hävda att något Ryssland gör är ett mindre angrepp och att man då inte ska slå på så hårt eller införa kostsamma sanktioner, säger han.
Vid exempelvis en tydlig förflyttning av ryska förband över gränsen till Ukraina kommer sanktioner att införas, bedömer Ottosson.
– Om något tydligt händer, som att Ryssland gör något inne i Ukraina och begår våld på Ukrainas suveränitet – tydligt – då aktualiseras en diskussion.
Svårare är det med sådant där det är svårt att direkt identifiera aktören, som exempelvis cyberattacken nyligen mot ukrainska regeringssajter som Ryssland anklagas för att ligga bakom, enligt Ottosson.

"Ligger precis under gränsen"

Och Ryssland är bra på att balansera på gränsen för vad omvärlden kan acceptera, enligt Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI med fokus på rysk säkerhetspolitik.
– Ryssland har, om vi tittar tillbaka på Georgien och Krim, varit väldigt skickligt på att ligga precis under gränsen för vad som av omvärlden uppfattas som invasion, säger hon.
Under den militära annekteringen av ukrainska Krim 2014 var EU mycket splittrat och nådde inte någon enighet – förrän den nederländska flighten MH17 sköts ned över östra Ukraina, säger Persson.
– Det var sommaren 2014 och nedskjutningen av MH17 som fick EU att enas om sanktioner som fortfarande ligger – alltså inte annekteringen av Krim.

Liten effekt av sanktioner

Om sanktioner ens har någon påverkan på den ryska presidentens agerande beror givetvis på deras omfattning. Men generellt sett har sanktioner ganska liten inverkan på staters agerande kring det som anses ligga i landets nationella intressen, säger Björn Ottosson.
– Hittills har de haft väldigt liten effekt. Och man är inte enig om hur långt man vill gå i sanktionsfrågan. Det finns uppenbara svagheter bland europeiska länder – de är inte enade. Och den oenigheten är Putin väl medveten om.
– Den ingår naturligtvis i den ryska kalkylen och den ryska strategin.

ANDRA LÄSER