Esbo prioriterar stränder i röjning av vresrosor

Växer det vresros på din gård? Nu är hög tid att utrota den främmande arten. Från början av juni 2022 är vresrosen förbjuden i hela Finland. I Esbo pågår röjningsarbetet längs stadens stränder.

Eetu Ojala och Antti Haajanen får slita hårt för att dra loss vresrosens rötter vid Mattbystranden i Esbo. De jobbar på Discovery Channel och har valt att ägna arbetsplatsens dag för frivilligarbete åt att utrota vresrosor i Esbo.
Petra Miettinen
04.10.2021 06:00 UPPDATERAD 04.10.2021 16:03
Den medvetna trädgårdsägaren har redan påbörjat kampen mot vresrosen, den vackra och snabbväxande rosen som finns i snart sagt varje kommun i Finland. Om åtta månader ska vresrosen vara ett minne blott, men det är lättare sagt än gjort. Det är nämligen en seg rackare som inte ger upp i första taget. En effektiv kamp pågår i tre år.
På Esbo stads grönavdelning medger koordinatorn för invasiva arter Minna Oja att staden inte kommer att hinna utrota rosen inom den utsatta tidsfristen.
– Vresrosen har effektivt spridit sig överallt i Esbo. Vi har jobbat med att röja bort rosen sedan förra sommaren, men vi kommer inte att hinna få bort alla rosbuskar före juni nästa år, det är klart. Vi måste prioritera och satsar nu på de värdefullaste miljöerna först, som sandstränder och naturskyddsområden, säger Minna Oja.
Vresrosens blommor är anilinröda eller vita, sällan ljusröda. Blommorna är 6–10 centimeter i diameter och kronbladen är enkla. Längs stjälken finns täta taggar och de tjocka bladen är håriga undertill. Vresrosbuskarna blir ofta stora och cirka 1,5 meter höga

Populär buske

Vresrosen var en mycket populär prydnadsväxt på 1970- och 80-talen, då rosen planterades i många trädgårdar, speciellt i husbolag och framför offentliga byggnader. Därifrån har fåglar spridit rosenfrön överallt och de har rotat sig speciellt på sandstränder.
Kampen mot vresrosen inleddes förra sommaren i många städer längs sydkusten. Esbo stad har ingen särskild patrull som jagar just invasiva arter, utan samtliga parkarbetare klipper ner vresrosor i samband med den vanliga parkskötseln. På ställen där det växer stora partier med vresrosor har man anlitat företag som specialiserat sig på att utrota invasiva arter.
– Det ideala sättet att bli av med vresrosen är att klippa ner busken helt vid roten och så gräs i stället. Varje gång gräset klipps kapas också de nya rosskotten av och på några år tynar rötterna bort. På det sättet slipper vi avfallet i form av rötter och mylla, för det är just via rotbitar som rosen sprider sig. Ett effektivt sätt att förhindra spridning är att plocka bort bären efter blomning, så sprids inte fröna, förklarar Oja.

Seg kamp mot rötter

På alla ställen kan man inte så gräs på rosens plats, som just på sandstränder, så där gäller det att gräva upp rötterna så effektivt som möjligt.
Vid badstranden i Mattby pågår arbetet med att gräva upp vresrosrötter med hjälp av frivilligarbetare. En grupp från tv-kanalen Discovery Channel har valt att röja vresros under årets Impact Day (en amerikansk tradition att ägna en arbetsdag åt välgörenhetsarbete).
– Det här är åtminstone något helt annat än det vi gör på jobbet till vardags, säger Antti Haajanen där han står på huk och drar med bägge händerna i en lång rotslinga.
– Vresrosen har taggig stjälk och bladen är lite skröpliga, därav det finska namnet kurtturuusu, förklarar parkavdelningens chef Paula Finer i Esbo. Bäst känner man ändå igen vresrosen på blommans enkla kronblad.
Tv-teamet har i uppdrag att gräva upp sticklingar och rötter av vresros runt parkeringsplatsen intill badstranden. De jobbar under ledning av parkavdelningens chef Paula Finer. Området är en typisk växtplats för vresros, staden har intet ont anande planterat ut rosenbuskarna för flera decennier sedan, långt innan man kände till att arten var invasiv.
– Hela parkeringen var omgärdad av rosenbuskar. Vi kapade alla buskar redan förra sommaren och grävde också upp en del rötter då, eftersom rosorna hade spridit sig in i skogsdungen. Det var ett stort jobb och en del rötter blev kvar, så nu upprepar vi proceduren, berättar Paula Finer.
Hon visar hur man med hjälp av en spade kan bända upp jorden för att få ett ordentligt tag om rötterna. Frivilligjobbarna har fått tjocka handskar att jobba i, för rosens stjälkar är fulla med små och ettriga taggar.
– Vresrosen rötter är långa och sega, det gäller att ta i ordentligt och dra upp så mycket av rötterna som möjligt. Men vi är tvungna att upprepa arbetsmomentet flera gånger för att trötta ut de rötter som ändå blir kvar i marken, förklarar Finer.
Vresrosen hör inte hemma i den finländska naturen. Den sprider sig snabbt både via rötter och med fröna som fåglarna sprider. I Mattby har Esbo stads parkavdelning nu för andra gången rivit bort de vresrosor som växer runt parkeringen vid badstranden.

Stort arbetsfält

Det växer också rikligt med vresrosor längs gator, vägar och motorvägar. De ska naturligtvis också röjas, i sinom tid. Vägrenar är inte högsta prioritet, enligt Minna Oja som koordinerar kampen mot invasiva arter i Esbo.
– Det här arbetsfältet är mycket stort, och vägrenar är inte så högt prioriterade, där sprider sig vresrosen inte lika snabbt som exempelvis på sandiga ställen. Staden satsar på att utrota rosen på värdefulla naturområden först, säger Oja.
Motorvägar och andra huvudleder ägs i huvudsak av Trafikledsverket, så arbetet med att röja vresrosor längs dessa vägar ligger på verkets ansvar.

Små skott i biokärlet

Esbo stad för jordmassor med rötter av invasiva arter till jordtippen i Käringmossen, men för privatpersoner och husbolag gäller det främst att transportera rosrester till någon av de fem Sortti-stationerna som Helsingforsregionens miljötjänster, HRM, upprätthåller.
Vresrosen hör inte hemma i den finländska naturen. Den sprider sig snabbt både via rötter och med fröna som fåglarna sprider. I Mattby har Esbo stads parkavdelning nu för andra gången rivit bort de vresrosor som växer runt parkeringen vid badstranden.
Miljöexperten Hanna Tukiainen vid HRM gör skillnad på olika arter av invasiva växter – sådana vars frön sprids med vinden och sådana som sprids via rötterna. Vresrosen hör till den senare.
– Själva rosenbusken är inte farlig, nya skott sprids inte från grenarna. När man klipper ner vresrosbusken går det bra att sätta kvistarna i den egna trädgårdskomposten eller i Sorttis kärl för riskvistar, förklarar Tukiainen.
Små mängder vresros, som nya skott efter en gammal buske, är det helt okej att sätta i husbolagets kärl för bioavfall, för både frön och rotbitar förstörs under behandlingsprocessen, visar test som HRM gjort på den färdiga myllan.

Vresrosen

Vresrosarten (Rosa rugosa) och dess vitblommiga variant (Rosa rugosa f. alba) ingår i den nationella förteckningen över främmande arter.
Arten klassificeras som en invasiv främmande art i Finland. Dess import, odling eller avel, försäljning och utsläpp i miljön är förbjuden.
Vresrosen har tidigare använts som en allmän prydnadsväxt runtom i Finland, den har bland annat planteras längs gator och vägar, intill kommunala parkeringsplatser och framför många stadshus och kommungårdar.
Vresrosen är en buske på cirka 1,5 meter som breder ut sig med hjälp av rotskott och frön. Fröna sprids främst via fåglar, men de flyter också på vattnet och sprids med vågor.
Under en övergångsperiod på tre år, från 2019 fram till den 1 juni 2022, ska markägare se till att utrota vresrosen. Detta gäller såväl privatpersoner som kommuner och staten.
Bekämpningen av vresrosen kräver tid och tålamod, det tar 2-3 år. Uttröttning är en metod: busken ska först klippas ner. Därefter kan man täcka marken med en tjockpresenning i flera år, alternativt kapa av alla nya skott som kommer upp 3-4 gånger per år. Bägge metoderna tar cirka tre år.
Invasiva arter är främmande arter som har planterats och spridit sig i naturen i Finland. De klassas som skadliga för miljön, de hotar mångfalden. Förutom vresros är också jättebalsamin, blomsterlupin, jätteloka, gul skunkkalla, parkslide, jätteslide och hybridslide invasiva.
Små växtmängder kan sättas i kommunala biokärl (inte i den egna komposten). De kan också sättas i samma plastpåse som blandavfallet.
Ett släpvagnslass med kapade kvistar kan föras till Sorttistationer. Eftersom vresrosens kvistar inte sprider växten får de sättas med risavfall, andra invasiva arter med frön (som jättebalsamin) måste packas i sopsäckar och placeras i blandavfallet. En släpvagn trädgårdsavfall kostar 5 euro.
En container med trädgårdsavfall, från exempelvis ett gårdstalko i större husbolag, måste föras direkt till Käringmossen. Där bör chauffören meddela att det innehåller invasiva arter. Priset varierar mellan 40 och 135 euro/1 000 kg beroende på innehåll.
Det är bättre att trötta ut eller kväva rötter från vresrosor än att gräva upp rötterna. Jordmassor med rötter och rester av invasiva arter är svåra att handskas med.
Däremot måste alla delar av aggressivare arter, som jättebalsamin och jätteloka, packas i sopsäckar och slängas i blandavfallet, så att de förstörs vid förbränningen. Detta gäller också rötter och frön från större exemplar av vresros.
– För privatpersoner som bor i eget hus och har några buskar vresrosor i trädgården är det enklast att klippa busken strax ovanför marken, slänga kvistarna på en släpvagn och köra dem till Sortti. För husbolag med flera buskar lönar det sig att beställa en container för trädgårdsavfall som sedan körs till Käringmossen, tipsar Hanna Tukiainen.

Kväva, inte gräva

Minna Oja rekommenderar att markägare först prövar att kväva eller trötta ut vresrosen rötter, i stället för att gräva upp dem. Det är nämligen både tungt och arbetskrävande att gräva upp de långa och sega rötterna och sedan separera dem från mylla. Kombinationen jordmassor blandat med rötter efter invasiva arter kan visserligen kan föras till Sortti, men hanteringen av jordmassor är krävande och kostar därför mer än bara kvistarna.
Att trötta ut rötterna tar flera år och kräver att man håller växtplatsen fri från nya skott, antingen med presenning eller genom att för hand knycka bort skott. Men det brukar ändå bli mindre besvär än arbetet med spaden, som inte heller ger ett hundraprocentigt resultat.

ANDRA LÄSER