FFC och STTK förvånade över Akavas planer

FFC-basen Jarkko Eloranta och STTK-basen Antti Palola säger till FNB att det är överraskade av Akavas planer på att lämna samarbetet kring intressebevakning i EU.

Jarkko Eloranta (fram t.h.) och Antti Palola (bak t.v.) med kommunarbetsgivarnas ordförande Markku Jalonen och EK:s vd Jyri Häkämies.

Jarkko Eloranta säger att det är beklagligt om Akava beslutar att dra sig ur fackcentralernas gemensamma lobbningskontor Finunions. Tidningen Helsingin Sanomat skriver att Akava fattar beslutet om att lämna lobbningskontoret på onsdag. Då behandlar organisationen också ett förslag om att sluta finansiera Löntagarnas forskningsinstitut.

– Finunions är mycket oumbärligt och det samma kan man säga om Löntagarnas forskningsinstitut, säger Palola.

– Det finns säkert ett stort behov av intressebevakning i EU. Det är beklagigt om Akava drar sig ur också med tanke på kostnaderna, säger Eloranta.

Eloranta och Palola tar inte ställning till hur Akavas utträde påverkar i praktiken. Palola säger att läget behandlas i FFC:s och STTK:s beslutsorgan i sinom tid.

Ilmakunnas: Akavas utträde skulle leda till personalminskning

Om Akava beslutar att lämna garantiföreningen för Löntagarnas forskningsinstitut innebär det personalnedskärningar, säger institutets chef Seija Ilmakunnas. Institutet har nu ungefär 20 anställda.

– Det är svårt att se att inkomstbortfallet skulle kunna kompenseras till fullo, säger Ilmakunnas till FNB.

Akavas andel av budgeten är ungefär 10 procent. Ilmakunnas säger att Akava, FFC och STTK hittills stått för ungefär hälften av utgifterna. Den andra hälften av inkomsterna består av statsstöd och projektfinansiering ur olika slags fonder.

Ilmakunnas påpekar att Löntagarnas forskningsinstitut inte enbart finns till för löntagarna.

– Vi har en stor roll i att producera ekonomipolitiskt bakgrundsmaterial. Vi betjänar inte endast våra bakgrundsorganisationer utan hela samhället, säger hon.

Enligt Helsingin Sanomat har Löntagarnas forskningsinstitut kritiserats i Akava för att göra mycket forskning om inkomstfördelning och inkomstskillnader. Ilmakunnas säger att forkningen om inkomstfördelningen bara är en del av det arbete institutet gör.

– Den största delen är forskning om till exempel arbetsförhållanden eller lönebildning.

ANDRA LÄSER