Hellre domstol än intervention och krig

Mikael Böök reflekterar kring kriget i Afghanistan och vilka andra möjligheter det hade funnits att reagera på terrordåden i USA 11.9.2001. Han lyfter fram Benjamin Ferenc, den enda kvarlevande Nürnbergdomaren, och hans tankar.

BakgrundMikael Böök
06.09.2021 08:00
"Det är inte bara Kabulregimen som har kollapsat i Afghanistan. Det som har hänt leder hela västvärlden till frågor av mer omfattande och grundläggande natur" sa president Sauli Niinistö på ambassadörsdagarna nyligen. Han fortsatte: Vilken är västvärldens förmåga att främja sina värderingar globalt? Och finns det ens längre vilja till det? Och vad innebär allt detta för världsordningen?
Om vad som hunnit sägas sedan kriget bytte fas skrev Katarina van den Heuvel nyligen i Washington Post: "I stället för att fokusera på hur USA kom ut ur Afghanistan, vänligen fokusera på hur de kom in" (WP 17.8.21). Det är ett gott råd också till alla de finländska socialdemokrater, gröna, vänsterförbundare och till och med fredsförbundare som under årens lopp har anslutit sig till föreställningen om en välmenande krishanteringsoperation.
"Under två decennier utplacerades mer än 775 000 soldater, stupade över 2 300 amerikaner och sårades 20 500 alltmedan tiotusentals civila afghaner fick sätta livet till och på detta spenderades mycket mer än 1 000 miljarder dollar men ändå lyckades USA inte åstadkomma mer än en kleptokrati", påpekar van den Heuvel.
Siffrorna torde stämma, med undantag av de civila offren som snarare bör räknas i hundratusental. Men ordet kleptokrati (tjuvaktig regering), beskriver också hur USA:s egen regering har utvecklats. För den amerikanska krigsindustrin har ju "kriget mot terrorismen" och inte minst kriget i Afghanistan varit en extremt lönande affär. Hundratals miljarder dollar har gått till krigsindustrins ägare, direktörer och lobbyister bland vilka landets förtroendevalda och höga tjänstemän är legio alltifrån före detta försvarsminister (och senare vicepresident) Dick Cheney till nuvarande försvarsminister Lloyd Austin.
Tala sedan om bortkastade pengar och att västvärlden trots allt har gjort rätt och åstadkommit någonting gott i Afghanistan!
I artiklar som fokuserade på hur västvärlden kom att anfalla Afghanistan stötte jag på namnet Benjamin Ferencz, säkerligen välbekant åtminstone för äldre specialister på folkrätt och internationell politik.
Ferencz tillbringar när detta skrivs sitt hundraandra levnadsår, veterligen i Florida och är därmed den sista nu levande åklagaren mot nazisternas ledning i Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget.
Under de kaotiska dagarna efter 11-septemberhändelserna i New York och Washington år 2001 blev Ferencz intervjuad i National Public Radio, USA:s närmaste motsvarighet till Yle. På sin webbsida hade han publicerat ett brev "till sina vänner" under rubriken "Efter 11 september. Tankar om vad man kan göra."
Radiosamtalet (transkriptionen återfinns på BenFerencz.org) gjorde ett starkt intryck på mig. Därför infogar jag ett utdrag här, först angående det val som händelserna 11 september ställde USA:s regering inför:
Radioredaktören Kathy Clark:
Du skrev brevet eftersom du menar att vårt land står inför ett val mellan att lösa tvister på slagfältet eller i rättssalen. Med andra ord, lag eller krig. Har jag förstått rätt?
Ferencz:
Ja. Jag föredrar lag framför krig under alla omständigheter.
Vidare:
Ferencz:
Vi måste skilja på att straffa de skyldiga och straffa andra. Om man helt enkelt hämnas massivt genom att till exempel bomba Afghanistan eller talibanerna, då kommer man att döda många människor som inte stöder det som har hänt, som inte godkänner det som har hänt.
Clark:
Så du säger att du inte ser någon lämplig roll för militären i detta.
Ferencz:
Jag skulle inte säga att det inte finns någon lämplig roll, men rollen bör överensstämma med våra ideal. Vi ska inte låta militären döda våra principer samtidigt som den har ihjäl människor.
Ferencz' samtal med radioredaktören gällde också vad man kunde och borde göra i stället för att intervenera militärt:
Ferencz:
Det jag föreslår är att FN:s säkerhetsråd omedelbart skapar en internationell brottstribunal ad hoc – såsom skedde i samband med brotten i Jugoslavien och Rwanda, där över en halv miljon människor slaktades – för att döma dessa brottslingar på de åtalspunkter som är tillämpliga enligt gällande internationella lagar.
Clark:
Vad du säger är alltså någonting som liknar en internationell krigsförbrytardomstol.
Ferencz:
Det skulle vara en internationell brottmålsdomstol. Använd inte ordet "krigsbrott" eftersom det tyder på att det pågår ett krig och att det har skett ett brott mot krigsreglerna. Det här fallet hör inte hemma i den kategorin. Vi vill så gärna sätta stopp för dessa fruktansvärda brott att vi blir förvirrade med vår terminologi.
Clark:
Så vad säger du till skeptiker som anser att en rättsprocess är en inadekvat metod i det här fallet eftersom den vore väldigt långsam och mycket krånglig?
Ferencz:
Jag inser nog att den vore långsam och krånglig men inte inadekvat. Jag säger till skeptikerna: fullfölj din procedur så får du veta vad som händer. Du har sett vad som händer. Vi kommer att få fler fanatiker och fler trosivrare som bestämmer sig för att komma och döda det onda USA. Men det vill vi inte. Vi vill upprätthålla våra principer. USA var den part som såg till att Nürnbergrättegångarna blev av och som insisterade på lagstyre.
Ferencz' ord är ännu angelägnare i dag än några dagar efter 11 september 2001. De ger en arkimedisk punkt för "tankar om vad man kan göra" i stället för att fortsätta på brottens banor.
Benjamin Ferencz har mycket riktigt hållit fast vid sina principer. Efter beskedet om att US Navy Seals hade skjutit ihjäl Usama bin Ladin i Pakistan i början av maj 2011, meddelade Barack Obama att rättvisa hade skipats. Benjamin Ferencz var inte riktigt av samma åsikt. "Frågan är i detta fall om det som gjordes var ett legitimt självförsvar," sade Ferencz. Han ansåg att det hade varit bättre att fånga bin Ladin och skicka honom till domstol. Och 2006, när Saddam Hussein stod inför rätta, sa Ferencz att han var glad, men tillade, att även George W. Bush borde ställas inför rätta.
En rubrik i Helsingin Sanomat (30.8.) sammanfattar diskussionsläget i Finland: "Diskussionen om Afghanistanoperationen har knappt börjat". Av artikeltexten framgår att en hel del handlingar som belyser Finlands deltagande i Afghanistankriget redan har hunnit förstöras.

Mikael Böök är pol.mag med intresse för fredsfrågor och folkbildning.

ANDRA LÄSER