Justitiekanslern: IS-barnen kan tas hem utan föräldrarnas tillstånd

Regeringen borde sträva efter att ta hem åtminstone de finländska barnen från al-Hol-lägret i Syrien. Det menar justitiekanslern som har tagit ställning till klagomål om regeringens agerande i frågan. Samtidigt varnar han för att de vuxna finländarna i lägret kan utgöra ett säkerhetshot.

I al-Hol finns omkring 70 000 personer. Hjälporganisationer har rapporterat om mycket dåliga förhållanden och svårt säkerhetsläge. Det finns en risk för att det försämras ytterligare på grund av den turkiska offensiven.
10.10.2019 17:30 UPPDATERAD 10.10.2019 19:05
Justitiekansler Tuomas Pöysti har tagit ställning till flera klagomål om hur regeringen handlat i fall där finländare rest till IS-områden och nu finns i läger i Syrien. Också statsminister Antti Rinne, utrikesminister Pekka Haavisto, inrikesminister Maria Ohisalo och utrikesministeriet har kritiserats för att inte verkar för att ta hem finländare från al-Hol där IS-anhängare är placerade.
Pöysti har kommit till att regeringen och ministrarna har agerat enligt lagen. Han motiverar det med att utrikesministeriet i ett resemeddelande 2011 gav en rekommendation om att finländare borde lämna landet, och två år senare om att inga konsulära tjänster kan erbjudas där.
För barnens del konstaterar han att en juridisk bedömning talar för att statsrådet borde sträva efter att ta hem åtminstone barnen. Det här skulle ske enligt en bedömning från fall till fall och för att trygga barnets liv, och även om vårdnadshavaren inte samtycker till det.
"Barnets bästa är av största vikt, vilket kan åsidosätta förälderns intressen", skriver Pöysti och menar att skyddet för familjelivet inte ger vårdnadshavaren rätt att äventyra barnets hälsa och utveckling. Förhållandena i lägret är mycket dåliga.
Utrikesminister Pekka Haavisto konstaterade på torsdagen att JK i sitt avgörande starkt betonar främjandet av barnens rättigheter inom ramen för de finska myndigheternas befogenheter och möjligheter.
– Vi har saknat en motpart, en myndighet som skulle följa någon sorts lagstiftning, säger Haavisto.

Signaler om ökad otrygghet

Enligt justitiekanslern är frågeställningen är mångfacetterad. Juridiskt entydigt är enligt honom att ta hem både barnen och vårdnadshavaren. En möjlighet är att göra det och vid behov omhänderta barnen på plats i Finland.
Beträffande de vuxna menar han att det handlar om mer än en laglig bedömning. Man måste också avväga det säkerhetshot som vuxna återvändare utgör och hantera det med skäliga åtgärder.
Pekka Haavisto säger att al-Hol veterligen inte ligger i krigszonen i och med den turkiska offensiven, men att det motstånd kurderna mobiliserar kan äventyra övervakningen och ytterligare försämra säkerheten på lägret.
– Finland ger humanitär hjälp på området. Vi försöker fortsätta med det. Det finns signaler som visar att otryggheten har ökat också för den personal som jobbar där, säger Haavisto.
I al-Hol finns 33 barn och 11 kvinnor med finskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Finland. De syrisk-kurdiska myndigheterna administrerar lägret som uppstod då de sista IS-fästena föll i vintras. Sammanlagt finns omkring 70 000 personer i det och de lokala myndigheterna har upprepade gånger vädjat till västländerna om att de ska ta hem sina medborgare.
Läs också: "Svårt att inte ta hem mammorna från IS-lägret – kan stå Finland dyrt"

"Måste anpassa sig"

Justitiekanslerns uppgift är att övervaka lagligheten i regeringens och ministeriernas åtgärder och övervakar att domstolar och myndigheter följer lagen.
Tuomas Pöysti påpekar att justitiekanslern inte har behörighet att kräva åtgärder av myndigheter. I det här fallet är dessutom möjligheterna att agera utanför Finland begränsade.
"I praktiken måste de finländska myndigheterna anpassa sig till de villkor som ställs av administratörer av lägret i Syrien eller eventuella andra aktörer", skriver han.
Finlands linje är att alla finländska medborgare har rätt att återvända till Finland, men eftersom Finland saknar konsulära tjänster i Syrien är det i stort sett omöjligt att göra det på egen hand. Utrikesminister Pekka Haavisto säger att förutsätter att finländarna på området kan ta sig till en ambassad eller konsulat där Finland kan hjälpa.
– Då skriver vi ut de nödvändiga resedokumenten. Våra myndigheter har inte haft tillträde till lägret så att vi skulle ha kunnat hjälpa direkt.
Haavisto går också in på varför myndigheternas agerande verkar så passivt i allmänhetens ögon:
– När det gäller konsulär hjälp är det ibland så att man inte kan berätta allt i offentligheten, och så är det uttryckligen vid konflikter där individers trygghet äventyras. Vi kan inte berätta sådant som kan försämra deras ställning. Finlands regering har gjort mycket för att tryggheten ska förbättras.
Läs också: IS-lägret al-Hol en "en tickande bomb" – turkisk offensiv ökar osäkerheten

ANDRA LÄSER