Essä: ”En skön sås. Med Maki-san genom Mūmindani”

Tove Janssons språk är bara skenbart enkelt. I själva verket gör hennes nyanser och undertexter böckerna svåra att översätta. Poeten Henrika Ringbom bistod häromåret den japanska Maki Hatanaka i hennes översättning. I den här essän berättar hon om det intrikata arbetet.

Essä
Premium
Henrika Ringbom har varit rådgivare för den senaste japanska översättningen av muminböckerna. Arkivbild.Cata Portin
Henrika Ringbom
15.01.2023 05:00 UPPDATERAD 15.01.2023 11:31
En disig dag tidigt i november för två år sedan ringde det på min dörr, och ett postbud räckte över ett stort paket från Japan åt mig. Det visade sig innehålla alla nio muminböcker på japanska, vackra volymer i klara färger och med titlarna på både japanska och svenska.
Det var Maki Hatanaka som bett förlaget Kodansha skicka dem till mig som tack för att jag hjälpt henne gå igenom översättningarna inför nyutgivningen. Jag skrev genast ett tack-mess till Maki-san, som jag lärt känna när jag våren 2018 bodde i Tokyo.
Nu ska jag lära mig läsa japanska, lovade jag, på samma sätt som jag lärde mig läsa svenska för femtio år sedan, med hjälp av mumin.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat