I dag inleds förhandlingar för internationellt plastavtal – ”Största sedan Parisavtalet” enligt havsexpert vid WWF

Mängden plast i havet ökar i rasande takt och hittills har enskilda länders åtgärder för att bekämpa problemet varit otillräckliga. Nu ska världens länder förhandla fram ett internationellt plastavtal. Vid världsnaturfonden WWF är havsexperten Iiris Kokkonen optimistisk över att världens länder äntligen är beredda att tackla plasten.

I de flesta delarna av världen är bristerna i avfallshanteringen fortfarande stora.
Anna Korkmananna.korkman@hbl.fi
28.11.2022 09:32 UPPDATERAD 28.11.2022 09:43
Representanter från hela världen samlas i Uruguay under de närmaste dagarna för att inleda förhandlingar om ett globalt plastavtal. Förhandlare från Finland deltar också i mötet.
– Det är det största miljöavtalet sedan Parisavtalet. Jag är hoppfull över att slutresultatet blir ambitiöst, säger Iiris Kokkonen som är havsexpert vid Världsnaturfonden WWF.
FN:s medlemsländer enades i mars om att ett internationellt avtal behövs för att bekämpa det globala plastproblemet. Nu inleds de första förhandlingarna och det slutliga avtalet ska stå klart 2024.
– Det viktigaste skulle vara att det slutliga avtalet blir rättsligt bindande för länderna och att man fokuserar på att reglera användningen av de skadligaste plasterna, säger Kokkonen.
Engångsplast, fiskeredskap och mikroplaster nämner Kokkonen som de skadligaste typerna av plast som med högst sannolikhet hamnar i naturen och vattendragen.

Plasten i siffror

75 procent av all plast som någonsin producerats är i dag avfall.
90 procent av världens havslevande djur påverkas negativt av plast.
11 miljoner ton plast hamnar i världens hav varje år. Om det fortsätter på samma sätt är risken för att mängden plast fyrdubblas tills 2050.
År 2024 ska det internationella plastavtalet stå klart – under den tiden beräknas en mängd plast som motsvarar 6 biljoner plastpåsar spolas ut i haven.
Ungefär 2 miljarder tobaksfimpar förorenar årligen naturen i Finland. Tobaksfimpen är det vanligaste plastskräpet i Finland.
Källa: Världsnaturfonden WWF
Att avtalet skulle bli rättsligt bindande för världens länder är att lägga ribban högt och förhandlingarna blir sannolikt utmanande, enligt Kokkonen.
– Visst är det ett krävande mål, men det är vår enda chans för att hantera plastproblemet, säger hon.

Se över plastens livscykel

EU-direktivet som ska förbjuda engångsplast i medlemsländerna trädde i kraft förra året och Finland har också en egen färdplan för plast.
Plasten är ändå ett globalt problem och syftet med avtalet är därför att alla världens länder tillsammans ska se över utmaningarna inom plastindustrin. Syftet är att hitta gemensamma lösningar som berör hela plastens livscykel: från produktion till konsumtion och förbränning eller återvinning.
Samtidigt är tanken att avtalet ska fastställa rättvisare regler för export av plastavfall och skapa bättre förutsättningar för återvinning också i fattigare länder. Fortfarande är det globala syd som tvingas bära en oproportionerligt stor börda då andra länders plast dumpas där och återvinningssystemen är bristfälliga.
– Det är omöjligt att mäta var i världen det finns mest plast i naturen för tillfället. Bara en liten del av plasten flyter på ytan och i vattenmassorna, det mesta ligger förmodligen på havsbotten, förklarar Kokkonen.
Majoriteten, över 80 procent, av plasten spolas ut i haven från land främst på grund av stora brister i  avfallshanteringen.
Också med tanke på klimatet är det nödvändigt att produktionen av plast minskar eftersom merparten av världens plast fortfarande tillverkas av kemikalier som kommer från fossila bränslen.
Enligt Kokkonen har länder, företag och civilsamhället ändå insett att plastnedskräpningen måste få ett slut och produktionen förändras. Enkätundersökningar som världsnaturfonden genomfört visar att stödet för strängare regler är utbrett i civilsamhället och bland företag.
– Jag upplever att man i dag är medveten om problemets omfattning och förstår att det berör oss alla– nuförtiden är det ett etablerat begrepp att tala om ”plastförorening”, säger hon.

ANDRA LÄSER